lördag 27 augusti 2011

US-open

Ska gå igenom hela dragningen på skoj och se hur många rätt jag hade haft. Kommer alltså att ge mitt tips för alla matcher i R1, dock inte med riktiga pengar. De matcher jag faktiskt spelar på kommer jag att analysera djupare senare.

Djokovic over Niland
Berlocq over Riba
Berrer over Starace
Davydenko over Dodig


Dolgopolov over Gil
Nishikori over Cipolla
Karlovic over F.Gonzalez
Gasquet over Stakhovsky

Berdych over Jouan
Fognini over Zeballos
Petzschner over Ramos
Tipsarevic over Genesse

Granollers over Malisse
Kukushkin over Montanes
Ferrero over Andujar
Monfils over Dimitrov

Federer over Giraldo
Bellucci over Sela
Tomic over Yani
Cilic over Harrison

Stepanek over Kohlschreiber
Monaco over Seppi
Haas over Dasnieres
Troicki over Falla

Tsonga over Lu
Bubka over Haider Maurer
Ilhan over Dancevic
Verdasco over Nieminen

Llodra over Hanescu
Anderson over Soeda
de Bakker over Jaziri
Fish over Kamke

Soderling over Sorensen - Spelades ej
Bogomolov over Johnson
Ginepri over Souza
Isner over Baghdatis

del Potro over Volandri
Beck over Junquiera
Gimeno over Garcia-Lopez
Simon over Mello

Wawrinka over M. Gonzalez
Young over Lacko
Darcis over Tursunov
Matosevic over Chela

Lopez over Ito
Rosol over Pospisil
Haase over Machado
Murray over Devvarman

Ferrer over Andreev
Blake over Huta Galung
Rochus over Lisnard
Mayer over Mannarino

Roddick over Russell
Gicquel over Sock
Sweeting over Istomin
Almagro over Benneteau

Youzhny over Gulbis
Muller over Vasselin
Kunitsyn over Bachinger
Melzer over Prodon

Ljubicic over Kavcic
Nalbandian over Reynolds
Mahut over Farah
Nadal over Golubev

64 matcher inalles. I nuläget ser det ut som att jag kommer att lägga åtta riktiga spel. Kan bli fler eller färre då det är några matcher jag fortfarande inte bestämt mig för.

torsdag 25 augusti 2011

Roddick - Isner

Det var länge sedan jag spelade på Roddick nu och det är inte så konstigt med tanke på alla skador han haft på sistone men nu är det läge. Han vill höja självförtroendet inför US-Open och är en av de spelare jag vunnit allra mest på. Nu är motståndaren Juan Monaco. Helt ok spelare. Betydligt bättre på grus än på gräs och att han vunnit två raka på HC hör till ovanligheterna. Kamke och Nishikori är inte heller särskilt otäcka motståndare. Roddick på en amerikansk HC är däremot ganska otäckt även om den riktiga toppformen saknas. Serven är alltjämt stenhård. Den mentala styrkan och vinnarskallen är också i gott skick. Monaco kan möjligen gneta sig till ett tiebreak, väl där är Roddick mycket bekvämare med sin enorma serve och lika starka skalle.

Tar även rygg på Isner mot Baghdatis. Cyprioten är inte i bra form bara för att han slagit Sweeting och Darcis, två journeymen och han kämpar fortfarande med att sätta över 45% första servar. Mot Isner är det tungt, för även om hans returspel inte är särskilt starkt är han så bekväm i egen serve, än mer så än Roddick och kan lätt lägga över pressen på Baghdatis genom att fyra av ett ess och några unreturnables per gem. Stackars Nieminen fick 7 bollar totalt i Isners serve på två set i förra matchen. Baghdatis tar väl troligen några till men något allvarligt hot ska han inte vara mot Isners slägga.

måndag 22 augusti 2011

Att ha rätt eller fel

Med lite inspiration från PC att analysera tennismatcher så tänkte jag ge min syn på saken. I det stora hela håller jag med om PCs analys av motivation och inspiration. Visst går det att hitta spelare som "aldrig" underpresterar, de är väldigt sällsynta och man kan naturligtvis åka på en bom även där. Som jag ser det finns det tre anledningar till att ett spel går fel.

Det allra vanligaste är naturligtvis att jag som tippare gör ett misstag i min matchanalys. Jag kanske tillmäter en spelare för stor fördel av att vara på sitt bästa underlag, eller nackdel av att vara på ett av sina sämre. Jag kan ha fel i att en bra returnerare slår en stark servare eller tvärt om. Sånt händer och är inte mycket att gnälla över. Oftast är dessa matcher dessutom lite tätare i odds.

Den näst vanligaste är enligt mig att en spelare utgår med skada, eller hämmas av en skada som tipparen inte har möjlighet att känna till. Sånt händer också, inte mycket att gnälla över det heller. Däremot kan man som tippare vara försiktig om man ser att en spelare har utgått skadad för en vecka sedan, eller under lång tid har en och samma skada som återkommer gång på gång. Då är det säkrast att passa.

Den tredje anledningen är det som brukar kallas för att tanka. Att spelaren helt enkelt inte orkar, bryr sig eller är intresserad av att göra sitt bästa utan är ganska ok med att checka ut tidigt. Ibland finns det goda skäl som man som tippare kan dra nytta av. Vanligast är det just före ett stort mästerskap som en GS eller en M1000. Har man spelat fyra veckor på raken och gått ganska långt vill man kanske ha lite vila innan man går in i en tvåveckors Grand Slam. Ibland så finns det helt enkelt ingen förklaring som är logisk för en utomstående. Det innebär ju inte att det inte finns en anledning. Mamma fyller kanske år, eller så har man bråkat med flickvännen och har därför inte fokus på tennis just då. Vad vet jag? Jag blir hur som helt förbannad när jag ser en professionell idrottsman gå ut på banan och inte göra sitt bästa. Inte bara för mina pengars skull utan för publiken som betalar för att se en bra match, för att spelaren cashar in prispengar eller startpengar och inte gör jobbet som förväntas.

Att helt undvika dessa är svårt. Jag för bok inte bara över alla mina spel utan också över vilka spelare jag satsar mina pengar på. Då ser jag vilka spelare jag oftast vinner på och de som oftare innebär förluster. De jag statistiskt har haft mest lycka med är Ferrer och Roddick där jag vunnit 100 respektive 95% av mina spel. Dessa killar är också kända som extrema fighters som aldrig ger upp. Jag har även haft lycka med Hewitt, trots att hans form är klart sviktande. Även han är en kämpe med never say die attityd. Det finns också ett uttryck som heter "Yanks don't tank", som vill säga att amerikanare är ärliga och tycker att sport är sport och att vinna är allt. Det brukar också vara lyckat att gå med amerikanare när de spelar på hemmaplan.


söndag 21 augusti 2011

Blake - Tomic - Harrison

Tre spel i första rundan så här långt i Winston-Salem. Kvalet spelas klart just nu så det kanske blir påfyllning i morgon.

Blake har som jag skrivit tidigare ryckt upp sig och gjort en seriös comeback från skador. Mikhail Kukushkin har ingen vidare form för tillfället, lite svårt med humöret dessutom. I de senaste matcherna han spelat har första serven landat mindre än hälften av gångerna. Det duger inte mot Blake. Amerikanen är stabil på hemmaplan, har torskat mot Isner, del Potro, Isner igen och mot Federer. Det får man helt enkelt acceptera. Han har helt enkelt vunnit det han ska vinna och förlorat där han rimligen borde göra det.

Tomic slot ut Andreev ur Wimbledon i fem tuffa set. Då var han rankad 150+. Nu är det dags igen men den unge Australiern är nu uppe på runt 60 på världsrankingen medan Andreev harvar strax under hundra. Ryssen har haft ett ganska bedrövligt år och jag ger Tomic goda chanser att förlänga Andreevs plågor ett tag till. Tomic är lurig, bollsäker, spelar varierat och mycket moget trots sin unga ålder. Han kan frustrera Andreev och tvinga honom till misstag.

Harrison, amerikansk tennis framtidshopp möter Victor Hanescu i sin öppningsmatch. Rumänen ser trött ut, gör sig bäst på grus och har egentligen inget i sitt spel som kan hota Harrison. Amerikanen har bättre serve, hårdare grundslag och mer variation i sitt spel. Mer energi och större motivation dessutom. Hanescus enda chans är att hålla bollen i spel länge, vilket han som gruslirare kan göra. Misstänker dock att Harrison kommer att blåsa en del vinnare förbi honom innan duellerna hinner så långt.