Brisbane R1

Första turneringen drar igång i morgon. Idag har det spelats kvalmatcher, men jag missade helt första omgången där. Kan kvitta egentligen. Bara en match känns aktuell för min del, nämligen Mayer mot Istomin. Tysken inledde förra säsongen starkt och det finns inga särskilda skäl till att han inte ska kunna starta 2012 bra också. Istomin gjorde en fin sensommar på ch-nivå men kallnade och åkte tidigt i sina sista turneringar för 2011 mot inte särskilt märkvärdigt motstånd. Mayer är säker från baslinjen och spelar lurigt och varierat. Jag hyser stora tvivel kring om Istomin har de kvaliteter som krävs för att slå Mayer av banan från bakplan. I variation och finess har han det garanterat inte. Servar uzbeken fantastiskt kan det bli jämnt, annars ska det vara raka set Mayer. 1,405 Pinnacle.

Tittade på Dolgopolov och Simon men vill avvakta till eventuella R2 matcher. Dolgopolov har alltid varit ojämn så jag brukar undvika att backa honom R1. Vinner han däremot bekvämt i R1 blir han att räkna med. Simon har också blandat rejält på sistone. Vill även här först se var formen är innan jag lägger pengar på honom.

Väntar naturligtvis spänt på lottningarna från Doha och Chennai. Indierna ska enligt sin sida presentera sin lottning under dagen. Jag håller ögonen öppna.

2011

Bloggen har nu funnits i ett år. Rent resultatmässigt är det ok. På spelkontot står 35% mer pengar än det gjorde när jag började i januari och det får väl var ok avkastning. Summorna är visserligen förhållandevis små, det inser jag så det här är inte fråga om att förändra mitt ekonomiska liv, men det är kul att under ett års tid ha dokumenterat att det går att slå spelbolagen.

Den andra delen av bloggen, som allt mer hamnat i skymundan, dvs aktiedelen har utvecklats ok. Jag ligger minus för året, men inte så mycket som börsen som helhet. Jag har inte räknat exakt på det, men det bör vara någonstans kring sex procent back med utdelningar inräknade. Stockholmsbörsen är ner 17% så det får väl vara acceptabelt. Under 2012 kommer jag att fortsätta att investera i aktier med samma kriterier som tidigare. Bolag som gör vinst och delar ut mycket pengar och gärna köpa till så låg kurs som möjligt. Här har jag nog mognat och kastar mig inte över första bästa köp längre utan väntar tills tillfället är det rätta.

Framförallt blev 2011 ett händelserikt år privat. Jag blev husägare, pappa och äkta make. Det blir svårt att toppa 2012.

Målsättningen för nästa år då är att dra ner på de dumma spelen, dvs att bli ännu mer disciplinerad för att undvika onödiga förluster. Det är svårt, ohyggligt svårt men det är nödvändigt. Jag sabbade en del av vinsten för året på dumma challengerspel i november. Det finns absolut ett värde i att titta längre ner i tabellerna men det måste ske med större försiktighet. Spelarna är inte lika bra och kan inte förväntas prestera lika jämnt och det är inte så förtvivlat stor skillnad på en kille som är rankad 200 och en som är 400. Det är antagligen större kvalitetsskillnad mellan platserna 5 (Ferrer) och 20 (Lopez).

Eventuellt blir det ett aktieköp i morgon, får se hur kurserna öppnar, men det finns ett bolag som har trillat in i min köpzon under dagen. I övrigt så kommer morgondagen att tillbringas tillsammans med min bror och ett gammalt Nintendo.

God fortsättning!

Jakten på GAV

Den här hösten har jag märkt att jag blivit mer och mer besatt av tanken på att sänka mitt Genomsnittliga AnskaffningsVärde i portföljen. Börsens humör har också inbjudit till detta med kraftiga upp- och nedgångar. När jag började köpa aktier våren 2010 gick det mesta upp i stort sätt hela tiden och det viktigaste då var att ha likvider på kontot att köpa det mesta som såg ut att ha stark potential uppåt. I år har den strategin fungerat sådär. Under raset i våras satt jag fullinvesterad och åkte med ner utan att kunna öka, vilket var min ursprungliga plan. Köp, behåll, öka i nedgång. Min plan är fortfarande att ha en stor del av mitt kapital investerat vid varje tidpunkt. Just nu ligger jag 80-20 aktier-likvid. Det viktiga är dock att alltid ha likvider att köpa för när det faller, för att kunna få ett så bra pris som möjligt. I min strategi ingår också att utdelningar ska stå för en stor del av avkastningen och då är det också bra att köpa billigare för en större procentuell direktavkastning.

För att sänka mitt gav har jag därför sålt vissa bolag med förhoppningen att köpa tillbaka billigare vid ett senare tillfälle, eller köpa en annan aktie som fått en attraktivare värdering. Jag har en lista på företag som jag vill investera i, när priset är det rätta. Därför köpte jag t ex 70st Skanska när den sjönk under 100:-. Sen fortsatte den visserligen ner till 94 och har sedan vänt upp till 105. På 105 sålde jag 20 och hoppas köpa tillbaka dem, eller något annat attraktivt om de faller ner till 95:- igen. Courtagekostnaden på minikontot är hyfsat försumbar och poängen är inte heller att göra stora vinster på att swinga. Ett lägre gav ger helt enkelt högre procentuell direktavkastning, fler aktier per surt förvärvad krona jag investerar och en lägre nersida vid eventuellt ännu djupare kursfall. Dessutom bär det med sig den psykologiskt viktiga aspekten att jag kan glädjas åt både upp och nedgångar. Uppgångar för att summan på kontot blir större. Nedgångar för att det dyker upp lägen att köpa riktigt bra företag till reapris.

All min visdom

I en diskussion med en bloggar- och tipparkollega kom tanken till mig att skriva ett utförligt inlägg kring alla mina regler kring mina val av spelbara matcher. Mitt mål med den här bloggen är inte att tjäna storkovan snabbt till hög risk utan att långsamt och metodiskt och till så låg risk som möjligt bygga upp ett kapital. Det gäller mina spel så väl som mina aktieval. Att spela på idrott är naturligtvis förknippat med risk och varje enskild match kan få varje enskilt resultat men för att vara framgångsrik i längden måste man ha fler bra spel än dåliga spel.

Därför har jag under året med bloggen lärt mig att skilja på bra spel och dåliga spel, inte bara på vinster och förluster. Ett bra spel som var rätt och motiverat kan ändå förloras pga att en spelare skadar sig, att motståndaren överpresterar, att spelaren jag backat underpresterar, faktorer i väder (regnuppehåll eller vind kan påverka spelare på olika sätt) eller så kanske min spelare inte var intresserad av att spela tennis just idag. Kort sagt så finns det gott om skäl för att ett bra spel ändå kan förloras och på samma sätt kan ett dåligt spel, med lite tur, resultera i en vinst. Det viktiga här är att det inte kommer att ske konsekvent. Bra spel kommer i längden alltid att ge bättre avkastning än dåliga spel, även om varje enskild match som sagt kan få vilket resultat som helst.

Så vad är då ett bra och ett dåligt spel? Jag vill börja med att berätta om min process när jag väljer mina matcher. Det brukar börja på kvällen när dottern och frun lagt sig då jag scannar av morgondagens matcher och hittar tänkbara objekt. Mina val baseras här helt på erfarenhet som ger en känsla för vad som är en match som är "säker". Genom att ha följt touren på det här sättet under några år har jag fått en erfarenhetsbank där jag har en hygglig idé kring vilka spelare som funkar på vissa underlag, vilka spelstilar de har och hur de brukar fungera mot motståndare av olika kaliber och spelstil. Jag har också en idé kring vilka spelare som är jämna i sina prestationer, vilka som är streaky, och vilka som har för ovana att helt plötsligt förlora en match de borde vinna. Jag riktar bara in mig på herr-touren, inte av några sexistiska skäl utan för att det finns tillräckligt med spelare att ha koll på där och jag tycker på det hela att kvaliteten på tennisen är bättre och det ger mig ett större nöje att titta på. För att kunna göra ett bra jobb måste jag naturligtvis se en del matcher, eller i varje fall delar av matcher för att bilda mig en uppfattning om spelarnas form och vilka styrkor och svagheter de har. Detta kan sedan kompletteras med statistik för att göra analysen mer komplett. Efter några dåliga val på challenger-touren har jag lagt till en regel att inte backa spelare utanför topp 150 om det inte finns synnerliga skäl till detta. Hemmaplan, fin historik under t ex ett kval och att motståndaren är i dålig form och ännu sämre rankad kan vara skäl till undantag.

Nåväl, när jag väl kommit så långt gäller det att göra en mer genomgående analys av matchen och då jag tittar på spelarnas historik mot varandra, samt deras resultat den senaste tiden i ett första skede. Visar det sig då att spelaren jag tänker backa ligger under 1-5 i inbördes möten är det inte särskilt intressant att gå vidare så vida matcherna inte ligger långt tillbaka i tiden eller om spelarnas inbördes ranking har förändrats kraftigt sedan senaste mötet. Det är inte heller intressant om spelaren ligger sämre än 5-5 på sina 10 senaste matcher eller om motståndaren ligger bättre än 7-3. Här går det att göra undantag om vi säger att spelaren haft otur med lottningen och dragit topp 10 spelare tidigt i sex turneringar på rad så kan det vara helt ok. Samma sak om motståndaren varit nere på challengernivå och besegrat spelare kring 250-strecket de senaste veckorna. Huvuddragen är dock 5-5 och 7-3, helst ska naturligtvis den jag backar ha det bästa facit.

Det kan också vara vanskligt att gå emot kvalspelare i R1. Speciellt om den man tänker backa är en "ok" lirare rankad kring 100 som går upp mot en hemmaspelare som kvalat sig in genom tre matcher. Kvalspelaren känner banorna, har flyt, är taggad att ha tagit sig in i huvudturneringen. Har kanske ett större ekonomiskt intresse då kvalen oftast inte ger några prispengar. Motivationen att väl dra in lite kulor kan vara mycket stark för en sådan kille, jämfört med en spelare som redan har vunnit $300.000 under året (baserat på dagens 100 rankade spelare Frederico Gil) och som redan spelat 12 turneringar på 16 veckor. I en större turnering, typ GS eller M1000 är detta inte ett stort problem men man bör hålla koll på hur spelarens schema ser ut. När det gäller en 250 turnering i något ointressant land kan det mycket väl hända att motivationen inte är skyhög, för att säga det snällt. Det innebär naturligtvis inte att man inte ska tippa på småturneringar, men kanske vara lite mera på sin vakt, speciellt i R1.

Jag går inte heller vidare om de aktuella spelarna mötts helt nyligen. Det är inte ovanligt att den andra matchen blir mycket tätare och det är dels psykologi dels taktik. Tänk dig själv att du fått stryk 63 62 mot en kille och sen stöter på honom igen en vecka senare. Nog är du taggad att göra en riktig uppryckning. Du vill ju inte förlora två gånger på raken mot samma kille. Samtidigt är det lätt för den spelare som vunnit enkelt att känna sig ganska avslappnad, kanske för avslappnad och inte prestera på samma nivå. Spelaren som förlorat har också lärt sig vad som inte funkar och kan prova nya taktiker. Den spelare som vunnit vet bara vad som funkade och det kanske inte funkar om motståndaren försöker spela annorlunda t ex gå mer på nät eller rikta in sig mot forehand istället för backhand.

Ytterligare en regel är att inte involvera mig med spelare som kommer från en final. Dels är det trötthetsaspekten. En vecka är lång med 5 matcher på mellan 5-7 dagar. Trötthet kan vara en faktor. Dels är det även här en psykologisk aspekt. Om man vunnit finalen är det lätt att känna sig lite mätt och ha svårt att ladda om. Om man förlorat kan besvikelse ligga i vägen för en stark prestation. Det kan också vara helt tvärt om, beroende på spelarnas psyke, form och humör. Att en som förlorat en final vill revanschera sig snabbt och att den som vunnit känner ett skönt flyt och vinner igen av bara farten. Hur som haver är det en osäkerhetsfaktor jag inte vill ha med och är det så att spelarna vinner sin "karantänmatch" i R1 nästa vecka är det ok att backa dem igen.

Dags då att titta på de enskilda resultaten. Jag går inte gärna emot en spelare som satt igång att skrälla. Det finns sajter där du kan se spelarens tidigare matcher och till vilka odds matcherna startade. Eftersom jag i huvudsak spelar på favoriter vill jag inte gå emot spelare som har för vunnit några matcher som underdog de senaste veckorna. Det tyder på att den lägre rankade spelaren har gott flyt och tro på att han kan vinna även mot en på pappret bättre motståndare. Det är inte heller intressant att gå emot en spelare som vunnit väldigt stort i sin senaste match. Eller att backa en spelare som fått storstryk i avgörande set veckan innan. Säg att matchen slutat 64 67 16. Då är ju frågan vad som hände i det där sista setet. Skada som kan störa även nästa vecka? Vikit ner sig mentalt? Flippat ur i frustration över att ha tappat andra set i tiebreak? Ingetdera är något positivt så en sådan spelare vill man inte backa förrän i R2 då man sett att han är ok och har vunnit sin karantänmatch.

Med den analysen klar återstår att gå in på ren matchstatistik. Här tittar jag framförallt på hur det funkar för spelaren att hålla serve och då är det intressant att titta på dels första serve procent, men det är inte avgörande, förutom kring vissa spelare som jag vet är väldigt beroende av sin serve. Det jag brukar titta på är framför allt hur många procent spelaren vinner och då är faktiskt andra serven mest intressant. Jag vill gärna att spelaren tar minst 75% av sina första bollar, kan pruta ner mot 68-70% på långsamt grus men ser gärna att framgången på andra serve är minst 55-60%. Under 50% är aldrig ok förutom på spelare som har en extremt stark första serve (>85%) då jag kan tänka mig att pruta ner till 45%. Siffrorna kan tyckas tagna ur luften men erfarenheten har sagt mig att en spelare som håller 32% av sina servebollar ska inte behöva bli bruten alls. Rör man sig där över så ökar risken för break snabbt. Det är också därför jag aldrig accepterar att en spelare förlorar mer än 68% av sina första servebollar. Det gäller också att vara lite varsam på antalet breakbollar en spelare släpper till. Det ger en bild av en spelares koncentrationsförmåga, jämnhet eller ett väldigt stort beroende av första serve. Om man vinner säg 75% av sina servebollar men varit tvungen att rädda sex breakbollar under en match är det något som är konstigt. Troligtvis har spelaren gjort ett eller ett par riktigt dåliga gem, men tagit de andra blankt eller mot 15. Det är break som räknas så där får man passa sig. Det är bättre att vínna alla gem mot trettio än att vinna fem mot noll och hamna breakboll ner i det sjätte.

Andra serven är också viktig eftersom den visar hur många bolldueller spelaren kan förväntas vinna, vilket också är viktigt när det gäller förmågan att skapa break. Det är också intressant eftersom det kommer att komma gem då man missar ett antal första servar, är procenten då låg på andra serven, säg 40% löper du 21% risk att ligga 0/40 efter tre bollar. Det är inte ett bra läge. Vinner du istället 60% på din andra serve är risken inte större än 6% att du ligger lika illa till. En på fem är betydligt värre än en på sexton. Därför är det också viktigt att titta på motståndarens statistik. Jag går inte emot en kille som har över 85% på första serven och inte heller om han har mer än 56-58% på andra serven oavsett allting annat.

Till sist så handlar det naturligtvis om odds. Odds är helt enkelt en sannolikhetskalkyl. Ett odds på 1.30 ger spelaren 76.9% chans att vinna. 1/1.30=0,7692. Tror jag att spelaren har bättre chans än så är det spelvärt, tror jag att sannolikheten är lägre är det inte spelvärt. Jag backar mycket sällan någon spelare lägre än 1.10 och helst inte under 1.15. 1.10 ger 91% sannolikhet för vinst så det är ju bara att fråga dig själv hur ofta du har en dag du inte känner dig helt sugen på att gå till jobbet. En dag i veckan? 1/7 = 14% eller ett odds på 1.16 jag vill inte chansa på lägre än så men kan tänka mig att göra det i enstaka fall, oftast i grandslam och nästan bara på "big four".

Guayaquil - Toyota

Skam den som ger sig. Var duktigt irriterad i morse på Souza/Gonzalez men jag behåller ton på att det finns idrottsmän som vill vinna. Idag blir det satsning på Cervenak mot Pella. Det skiljer mycket i ranking och när jag tittar på statistiken är det imponerande från slovaken. På två matcher har han haft 3 breakbollar emot sig och räddat två. Detta alltså på sydamerikanskt grus där det inte är ovanligt med 2 break var per set. Pella har legat kring 60-65% servebollar vunna och med mina schabloner innebär det att han ska bli bruten en eller två gånger per set.

Tar även en match från Japan där hemmaspelaren Ito går upp mot en annan inhemsk lirare i Uchiyama. Det skiljer 350 platser på rankingen och Ito är en ganska hyfsad spelare som säkert inte vill göra bort sig hemma i Japan.

Lyckat drag...

Att köpa Vitrolife på nedgång till 39.90 igår. Idag är aktien upp över 11% sedan lite frågor kring vd-stolen mm klarnat.

Vitrolife

Jag fortsätter att handla när börsen faller. Smart drag för en gångs skull att ta det lugnt och vänta in nästa nedgång. Vitrolife är ett favoritinnehav även om det inte riktigt passar in i min profil att satsa framför allt på stabila utdelningsaktier. Dock är det positivt på så sätt att bolaget går med vinst, några förhoppningsbolag kommer jag aldrig att investera i. Jag har naturligtvis förhoppningen att bolagets kvaliteter ska värderas högre framöver och att även intjäningen och därmed utdelningspotentialen ska ta fart ytterligare framöver.

Företaget är stort på fertilitetsbehandling och transplantationsteknik. Jag läste senast för någon vecka sedan hur friska kvinnor mellan 25 och 35 väljer att frysa ner sina ägg i förebyggande syfte för att ge sig själva lite mer tid att hitta rätt man att bilda familj med. Plus alla par som väljer att skaffa barn allt senare och av den anledningen har svårt att bli gravida på naturlig väg. Vitrolife expanderar mot andra marknader, bland annat Kina och där finns ju milt sagt en hyfsat stor potentiell kundkrets.

Inom transplantationsområdet är det också svårt att se an avmattning. Vi människor lever allt längre och har därmed också större behov av organtransplantationer. Problemet i marknaden är snarare att det finns för få organ att donera. Jag dubblerar mitt innehav från 50 till 100 aktier. Inköpskursen blev 39.90. Kursen var uppe och vände i 52 härom veckan men har sedan fallit tillbaka. Vinsthemtagningar får man förmoda. Ett VD-byte oroar något, men gamle VDn stannar i företaget med en annan roll så det är nog inte så allvarligt som man kan tro. Jag kommer i och med detta inlägg också att uppdatera min sida med aktieinnehav, något som varit gravt eftersatt.

London

Gårdagen var jävligt misslyckad. Både Gonzalez och Souza med z vann första set och gick vidare med att förlora sina matcher. Det är sådant man blir sjukt irriterad på. Speciellt på Gonzalez som tog första enkelt 63 med två break utan att vara hotad i egen serve. Sen 46 46 i arslet och iväg med dig. Souza tog första 64 och sedan 26 16 och iväg med dig också, mot en spelare som är rankad utanför topp 400. Ibland undrar man hur professionella idrottsmän kan leva med sig själva.

Tsonga har förhoppningsvis starkare karaktär än så och tar chansen att kvalificera sig för semifinal i London mot en Nadal som verkar helt ur slag. Visst har Federer hittat storformen, men 63 60 är ändå inte acceptabelt från en världstvåa.

Guayaquil - Onsdag

Två matcher från gruset borta i Ecuador. Maximo Gonzalez har hittat formen efter en svag sommar och ska betvinga landsmannen Galdon som inte har samma högsta nivå. I Sous/z/a mötet melland Joao och Pedro väljer jag att backa brassen Joao med z. Oddsen kring 1.30 är ok då det är ganska stor klasskillnad mellan spelarna.

Jag vet inte om jag ska våga ta Tsonga mot Nadal. Jag har Tsonga som favorit i matchen vilket jag har resonerat kring tidigare, men 1.70 är ändå lite snålt för att gå emot Nadal. Får fundera på saken till i morgon. 62 inbördes avskräcker lite grann, men Tsonga var å andra sidan kusligt effektiv mot Fish så fort amerikanen blev lite kort i banan. Speciellt i andra set där Fish (som har en ganska stark serve) inte höll en gång.

guayaquil

Ramirez-Hidalgo @ 1,42. Nuff.

London - Ecuador

I natt blir det spel i Guayaquil  i Ecuador. Challengerspel på grus är det frågan om. Där tar jag rygg på Munoz de la Nava, spanjor som ska ha högre klass än lokale hjälten Campozano som verkar ha för vana att slå spelare från cirka 300 och nedåt. Munoz är rankad 140 och har inte helt dålig form. Förluster  i tressettare nyligen mot Mayer och Bagnis får ursäktas. Det är motstånd av annan kaliber.

I London blir det rygg på Tsonga i morgondagens match mot Fish. Fransmannen spelade två riktigt bra set mot Federer och det handlade mer om slump att det var schweizaren som till slut avgick med segern 64 i skiljeset. Fish har varit skadad, förlorade mot Nadal 67 i skiljeset, acceptabelt i och för sig, men Nadal är inte riktigt vad Nadal har varit och absolut inte på inomhusbana. Jag bedömer faktiskt att Nadal och Fish är de svagaste i fältet på nuvarande form.

Om man ska ge sig på en ranking så är 1-2 Federer och Djokovic - ordningen inbördes beror på hur pass frisk Djokovics axel är. Är den riktigt dålig faller naturligtvis serben på listan. Grupp två innehåller Murray, Ferrer, Berdych och Tsonga. Oklart i vilken ordning. Grupp tre blir således enligt min skattning Fish och Nadal. Nadal vann så han får väl gälla som sjua.

Ch-Finalen

Jag har avvaktat gruppspelet i challengerfinalerna i Sao Paolo och det har mycket riktigt blivit en del skrällar, som det brukar när det är gruppspel. Nu är det dock semifinaler och allvaret börjar på allvar så att säga. Det klaraste spelet jag hittar är Beck mot Stebe. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte vad Stebe gör i en semifinal då jag inte är särskilt imponerad av hans spel. Framförallt är hans serve en belastning. Beck har å andra sidan en bra slägga att veva med och det funkar på snabba underlag. Beck har tagit sig hit genom segrar mot Bellucci, Reynolds och Klizan. Stebe har förlorat mot Sela och sedan slagit Bachinger och Machado. Ingen av dem särskilt skräckinjagande, speciellt inte utanför gruset, i Machados fall. Beck vinner det här om han kan hålla i sina UE. Stebe har en skaplig forehand men det är också egentligen allt. Beck vinner servekvaliteten klart och har hårdare grundslag och ett i allmänhet mer kraftfullt spel. Vid långa dueller har Stebe en chans men på en inomhusbana är sannolikheten stor för att poängerna kommer att avgöras inom tio över nät, speciellt i Becks servegem. I denna match mellan två vänsterhänta tyskar ligger värdet klart hos Beck till 1.60.

I finalen får han troligen möta Bellucci, men han ställs mot en inte alls ofarlig Sela. Bellucci har så mycket talang men är ojämn och har svårt att hålla i sitt spel över en hel match. Sela kan utnyttja alla svackor med snabbt baslinjespel och ett och annat angrepp vid nät. Vågar inte röra det här.


UPPDATERAT: Sela - Bellucci klar. Klokt val att inte röra favorittippade (1.70) Bellucci då matchen slutade 64 64 Sela. Nu går strax Beck - Stebe på banan.


UPPDATERAT - 2: Vilken enastående uppvisning i att totalt, komplett och fullständigt göra bort sig! Tack Andreas Beck för denna episka kollaps. Servar för matchen vid *65 i andra blir bruten och förlorar tiebreak. Leder tiebreak i tredje med 42 och vinner inte en boll till och förlorar således matchen.

Skanska

Det var länge sedan jag skrev om någon aktie nu och det handlar på det hela taget om att jag har bidat min tid. Jag har haft ett antal aktier på bevakning i väntan på att rätt tillfälle att köpa dyker upp. Kort och gott har jag satt en kurs där jag är villig att köpa och idag nåddes den kursen i Skanska, nämligen under 100:-.

Företaget fortsätter att ta order över hela världen, i Norge, Skottland, Sydamerika, Nordamerika. Visst har det kärvat lite på den svenska bomarknaden med nybyggnationen, men faktum kvarstår att vi har bostadsbrist i våra storstadsregioner och ett stort inflyttningstryck. Det kanske inte vänder inom ett halvår men någon gång kommer en stark underliggande efterfrågan att sätta fart på byggandet. Aktien känns som en trygg investering att ha i portföljen. Det går hyfsat enkelt att anpassa kostnaderna efter hur mycket projekt man har igång. Skanska är verksamt globalt där man framhåller sin starka position i Latinamerika som än så länge är opåverkat av den europeiska skuldkrisen. En stark ägare i Lundbergs som tankat på mycket aktier under året är fint att ha i ryggen. I investeringar sitter jag gärna i samma båt som Fredrik Lundberg.

Sifferexercis har jag kommit på att det finns andra bloggare som är bättre på. Jag har en del av dem i min läslista så därför nöjer jag mig med denna presentation av mitt inköp och hur jag resonerat kring mitt köp. Det blev 70 stycken till en kostnad några kronor under 7000. Därmed är Skanska min största enskilda aktiepost. Kvar på kontot är 9900:- för inköp om det skulle dyka upp fler köplägen. Vid löning nästa fredag trillar det dessutom in ytterligare minst 2000:- på aktiekontot. Jag kommer framöver att sätta in ungefär lika mycket på aktiekontot som på sparkontot och min sparmarginal är för närvarande cirka 4000:- per månad. Anledningen är de osäkra tiderna som gör att jag inte vill lägga allt mitt nysparande på aktier utan ha lite "i madrassen" till 3% ränta hos en nischbank.

Montevideo - Bratislava onsdag

Leonardo Mayer mot JP Brzezicki. Mayer är i riktigt fin form med en titel i Sao Leopoldo för två veckor sedan. Sen blev det som det brukar (och anledningen till att jag inte rör spelare som kommer från final) att han åkte i R1 mot Odesnik i Buenos Aires. R1 mot Molteni var det business as usual igen 63 63. HH är 0-2 men matcherna gick för 2005 och 2007 när Mayer fortfarande var tonåring. Ganska irrelevant för dagens upplägg alltså. 1.45 känns fint.

Tar även Berankis mot Robert till samma odds. 

Ch-Tisdag

Blev kortfattat i morse. Jag har varit på utbildning hela dagen och tog tåget tidigt i morse. Lite sovmorgon i morgon, tänkte se om vädret tillåter ett besök på lekplatsen med dottern.

Tre av mina matcher spelades idag. Zeballos lirar kvällsmatch i morgon och jag har inte hittat något jättespännande att komplettera med. Får kika i morgon förmiddag om tid finns därtill. Hur som helst så gick alla tre spelen in och i raka set precis som man vill ha det när man spelar lågoddsare. Ebden fick avgöra i 2a set tiebreak, annars var det stora siffror på både Souza och Junquiera.

Challengers v.46

ATP-säsongen är slut så när som på slutspelet som drag igång nästa vecka. Denna veckan däremot är späckad med challenger-tourens sista ryckningar.

Jag hinner inte med några långa analyser idag tyvärr men här är spelen.

Montevideo: Junquiera over Olivo 1.22, Souza over Fernandes 1.40
Bratislava: Ebden over Przysiezny (uttala det om ni kan!) 1,42, Zeballos over Kovalik 1,25

Samtliga spel hos Betsson.

Challengers

Har hittat två spel som känns ok att spela idag. Båda från challenger touren. Handlar om tyskmötet Kamke-Begeman där Kamke ska ha betydligt högre kapacitet än landsmannen. Handlar också om en gammal favorit som får förtroendet igen, nämligen Iron Man Mike Russell som ger sig i kast med Jamie Baker borta i Knoxville. Liksom Darcis som jag spelade på igår är Russell en sån man vill backa. Ättrig, envis och ger alltid allt. Något begränsade i sitt spel visserligen, men mot rätt motstånd är det fullt tillräckligt att vara envis, stabil och att ge allt.

Fyra av fem spel satt igår. Bommade kvällsmatchen på Lopez som torskade 64 62 mot Isner. Vet inte hur han spelade för att bli bruten av Isner tre gånger, det är lite av en bragd i sig när man har en så bra serve som Lopez.

Torsdag

Påfyllning med fler spel än de jag gjorde innan läggdags igår kväll.

Jag tar Lopez mot Isner. Spanjoren gjorde som sagt ett mycket starkt intryck när han blåste mig på Monfilsspelet igår. Serven sitter som en smäck och känslan var fin. Han såg riktigt taggad ut och fist pumpade för enkla grejer som att Monfils nätade ett slag till 15 lika... typ. Ser grymt sugen ut på att gå långt. Isner år andra sidan har inte haft det lika lätt sedan USO. Spelet har varit lite sisådär. Med den serven Isner har måste han vinna mer än 75% av första servarna mot.. Igor Kunitsyn! Jag ni ser själva. 1,82

Lite challenger också. Darcis mot Bruges-Davi känns som ett fint spel på inomhusbana. Darcis är riktigt snabb och servar bra trots att han är 3½ äpplen hög. Fina grundslag och bra klipp i forehand när det behövs. 1,30

Fortsätter också att backa Pospisil, den här gången mot Fredrik Nielsen, dansken som haft det lite tungt i höst med att vinna matcher, också på Ch-nivå. Som jag har skrivit förr så gillar jag den unge kanadensarens spel. Han har en riktigt bra serve, rör sig bra och har ett aggressivt spel utan att bli slarvig. Några år till på honom (född 1990) så har vi en topp 40 spelare skulle jag tro. Rankad 120 idag men det kan gå fort när man börjar vinna matcher på stora touren. 1,26

Buenos Aires - Paris

Beck och Ferrer satt idag. Monfils sket sig. Lopez gjorde en riktigt bra match helt enkelt medan Monfils inte kom upp i normal standard, mycket tack vare Lopez mycket starka servande. Lite för mycket missar nu för att det ska kännas bra. Inte katastrof på kontot på något sätt, fortfarande gott i det gröna och jag har inte tappat så mycket, men två av tre, tre av fem si sådär är för dåligt.

Innan läggdags blir det två spel. Carlos Berlocq som jag backat framgångsrikt på challengergruset får förtroendet igen mot Marcel Felder, ganska okänd uruguayan som inte ska räcka till mot en gruslirare av klass.

Andra blir Murray mot Roddick där skotten är allt mer formstark och amerikanen tyvärr verkar sacka av lite grann. När serven inte klickar är han numera väldigt sårbar och jag har svårt att tro att han kommer att vinna särskilt många bolldueller mot Murray. Oddsen på båda spelen är ganska låga 1.20 stycket men ibland är det så det får bli när man kommit in i en tråkig sväng med lite för många onödiga missar.

Jag funderar på att ta Lopez mot Isner i morgon men oddsen är inte ute, återstår att se hur oddsmakarna tänker där. Servar Lopez som idag mot Monfils kommer Isner inte att få tillbaka många bollar och när han väl får det är Lopez mycket rörligare runt banan.

Onsdag - Paris - Loughborough

Måste börja med att skriva av mig min irritation över mig själv. Jag bommade två av fyra spel igår, två spel som jag aldrig borde tagit. För det första Nishikori kom från final och då ska jag inte backa honom oavsett hur jävla positiv han låter i intervjun efteråt, punkt. För det andra så ställde jag mig själv frågan varför Bolelli trots sitt stora tenniskunnande inte fått en bättre karriär. Ja eftersom han inte kan hålla ihop och avsluta en match. Första set 63 enkelt. Andra set till tiebreak Bolelli *42 upp och förlorar med 57. Tredje set också tiebreak Tappar till 13, tar sig till baka till *34 bara för att förlora med 47. Därför har Bolelli inte skapat sig den karriär hans kunnande borde givit honom. Märk väl att detta sker mot Farrukh Dustov (hört talas om honom?) och inte mot någon mera namnkunnig spelare.

Spelen på Oswald 63 76 satt fint och analysen var rätt att österrikarens serve var ett överlägset vapen. Även spelet på Pospisil satt, även om det krävdes tre set för kanadensaren.

Dagens spel är på Monfils mot Lopez. Monfils verkar alltid göra det bra i Paris. Formen finns där som titeln i Stockholm visade. Förlust i QF mot segraren i Valencia Granollers får vara ok. Jag misstänker att Monfils kände att det var bättre med några dagar ledigt innan hemmatävlingen i Paris där han kan kvalificera sig för slutspelet.

I England är det challengerspel och hårtservande tysken Andreas Beck spelar mot hemmahoppet Goodall. Här ska Beck vara överlägsen på alla punkter.

Tisdagsspel

Piggare hjärna på morgonen och fler odds att gå igenom. Börjar i Knoxville challengern där Vasek Pospisil spelar mot Rhyne Williams. Som jag har skrivit tidigare är Pospisil riktigt bra och han pressade Ferrer hårdare än 63 63 antyder.

Fortsätter med två spel från Paris, har äntligen hittat något som känns spelvärt på stora touren. Nishikori var i final i Basel och i normala fall skulle jag inte bry mig om honom av den anledningen, ge det en match för att se om motivationen håller. Efter matchen mot Federer 16 36 lät han så glad och hoppfull och sugen på att fortsätta att göra en bra säsong. Det var inte fråga om att gräva ner sig i sorger. Sergei Stakhovsky har en skaplig serve men skjuter i övrigt ganska mycket UE. Det håller inte mot en vindsnabb japan med stabila grundslag och riktigt fint klipp i forehand. "Asia's finest" (engelska kommentatorernas uttryck) fortsätter att vinna.

Blev bränd på Ferrer sist mot Monaco. Det sved lite faktiskt men mot Mahut är det andra bullar. Fransmannen har inte alls den förmågan att hålla liv i dueller som Monaco har. Mahuts vapen är en skaplig serve och en hygglig volley. Räcker inte mot en av världens fem bästa returnerare.

Challenger - Ortisei

ATP-touren fortsätter att ha enligt mig luriga matcher. Svårt så här i slutet av säsongen med motivation, skador och annat som kan påverka utgången av matcherna. Istället har jag dykt ner i challengerdjupet haha och hittat två intressanta spel från italienska Ortisei.

Första är Oswald mot Grassi. Österrikaren Oswald har lirat bra på sistone och brukar hålla fina serveprocent. Grassi är en 26 årig italienare som aldrig varit bättre rankad än 300. Oswald har ändå vunnit lite matcher här och var på Ch-nivå och har, som det verkar, åtminstone en skaplig serve.

Andra är hemmaspelaren Bolelli som spelar mot Dustov. Bolelli har faktiskt riktigt mycket tennis i sig. Jag förstår inte riktigt varför det inte har gått bättre för honom än det har. Dustov är inget särskilt att imponeras av. Han vinner lite challenger-matcher här och var men Bolelli har kapacitet att vinna på stora touren. De senaste tre åren har Dustov vunnit en match om året på ATP-touren.

Valencia SF

Båda spelen satt igår så nu är det ath på tenniskontot igen. Ferrer spelar idag SF mot Juan Monaco hemma i Valencia. Det är två spelare med liknande spelstil som möts, med skillnaden att Ferrer är något bättre på samtliga punkter och framförallt på inomhusbanor. Form, underlag, plats och generell kvalitet tyder starkt på spansk seger i det här mötet. Det och att bara tanken på att Juan Monaco ska spela final i en 500 turnering inomhus är helt främmande. Inget ont om argentinaren, han är en kämpe, han är duktig, men framförallt på det röda och här räcker det inte till.

Basel, Valencia QF

Även challengerspelet på Falla satt i natt. Lite tuffare än jag trott 75 i sista men sådana vinster gäller också och eftersom jag som hade jag ingen möjlighet att sitta och vara nervös vid scoreboarden. Och nej, jag sitter inte och glor på den dagarna i ända, men den brukar ligga på i bakgrunden så att jag kan titta till den då och då. Inte idag dock för idag ska jag hjälpa bror min att flytta.

Från Basel fortsätter jag att backa Nishikori. Han gjorde sig av med Seppi i raka set 64 76 i förrgår och Seppi är bättre motstånd än Kukushkin. Kazaken har möjligen en något bättre serve än Seppi, men är inte lika bollsnål och skjuter fler UE.

I Valencia fortsätter  jag att backa Ferrer som går upp mot Davydenko. Det här är två spelare jag har haft väldigt stor nytta av i mitt spelande och jag har riktigt höga vinstprocent på deras matcher. Formen och hemmaplan talar dock starkt för Ferrer i den här matchen. Davydenko har inte varit samma spelare sedan handledsskadan för ett år sedan medan Ferrer ångar på med ändlös uthållighet.

Medellin Ch

Så blev det ett challengerspel också framåt kvällen. Colombianen Falla spelar hemma i Medellin mot unge fransmannen Michon. Bör vara viss klasskillnad och hemmaplan är aldrig fel.

2 av 3 på dagens spel. Cilic chokade och åkte 75 i avgörande mot Granollers. Suger. Roddick och Nishikori satt fint. 

Valencia, Basel

Fegspelet på Ferrer satt igår men Pospisil kämpade på riktigt bra. Han är något att hålla ögonen på framöver. Idag blir det tre spel. Cilic - Granollers i Valencia där jag uppfattar att kroaten har hittat en riktigt trevlig form så här framåt hösten medan Granollers svalnat av efter en stark grussäsong i somras. 4-0 inbördes är trevligt att ha med sig.

Från Basel tar jag mig an Roddick mot Stepanek där analysen är liknande. Stepanek har svalnat av efter en stark sommar medan Roddick hittat form framåt hösten. 6-1 inbördes är fint. Stepanek måste leva på sin serve här. I duellerna kan Roddicks fina forehand pressa Stepanek till misstag, framförallt på forehand sidan. Roddick har inget emot att skjuta mot killar som rusar på nät heller så det är inte säkert att Steps har så mycket att hämta där.

Efter lite tvekan och velande tar jag även in Nishikori mot Seppi. Japanen har gjort några riktigt fina insatser mot bland annat Tsonga och Berdych. Seppi är visserligen 8-2 i sina tio senaste men den statistiken är uppblåst av en challenger seger i Mons där den bäste spelaren han slog var Benneteau. 

Valencia

Båda spelen satt igår. Idag blir det ett fegspel på Ferrer mot Pospisil. Spanjoren krossade sin landsman Verdasco och det finns inget som tyder på att samma sak inte också händer Pospisil. Jag har backat kanadensaren i kval och challengerspel med framgång men David Ferrer hemma i Valencia är definitivt för tufft. Oddsen är naturligtvis patetiska 1.12 men det känns som pengar på banken och det är faktiskt över min 1.10 gräns även om jag inte varit nere och nosat på så här låga odds på länge. Turneringarna är som sagt väldigt kluriga och många bra spelare är i farten.

Valencia, Sao Leopold

Som sagt svårtippat men det kom lite möjligheter i kvalen. Ferrero gjorde det bra borta i Asien och tog några segrar. På hemmaplan mot en Kunitsyn som saknar direkta vapen att slå förbi Mosquito och som inte har samma bollsäkerhet att bolla ut spanjoren blir det svårt.

I Sao Leopold challengern tar jag Ramirez-Hidalgo mot Navarro. Serve-volley gör sig bäst på HC och RRH är lite för stadig från bakplan för att gå på Navarros trix.

ValenciaQ

Grymt svårtippad R1 i både Basel och Valencia. Har dock hittat en match från kvalet till den senare turneringen. Kanadensaren Pospisil har jag backat med framgång förr. Han gör nästan alla sina matcher på HC så den snabba banan i Valencia är utmärkt. På andra sidan nät står en riktig grusspecialist i Pere Riba. I år har han vunnit två matcher utanför gruset, mot en tungt servande Pospisil som är på väg att göra sig ett namn räcker det inte. 1,55

Rio Preto SF

Mello over Alves. Två brasilianare i Brasilien. Inbördes 9-1 till Mello. Formen väger klart över 8-2 i senaste matcherna för Mello, 4-6 för Alves.

Lyckan vänder?

Har varit några tunga dagar med många missar men idag blev det 3/3 igen och påfyllning i kassan. Vid en snabb överblick av morgondagens matcher ser det svårtippat ut så det kanske inte blir något men det är ju lite som avgörs i kvällens matcher också.

Rio Preto

Nu går det inget vidare. Souza och Begeman förlorade igår. Dutra da Silva vann dock men det är ju en klen tröst. Jag fortsätter att hålla modet uppe och tar mig an Mello mot Navarro. Mello spelar på hemmaplan och kommer från en turneringsseger i Recife. Visserligen några veckor sedan men formen är god. I första rundan blev det 64 64 mot den lovande fransmannen Rufin.

Rio Preto

Det blev bara en match spelad igår. Tursunov slog Gabashvili. Matcherna från Brasilien regnade bort. Begeman kom igång och ligger under i första set *14 mot Duckworth, får hoppas på en vändning där. Begeman var i semifinal i Quito förra veckan.

Tar en match till härifrån, nämligen Souza mot Alund till 1,45. Kommer troligen att ta Malisse mot Fognini från Wien också, men inget spelbolag jag använder har oddsen ute än. Borde landa kring 1.35.

St. Petersburg, Rio Preto

Tursunov over Gabashvili
Begeman over Duckworth
Dutra da Silva over Moltani

Bom igår också. Ingen aning om vad som hände där. Sela ska inte slå Dolgopolov 62 62 om allt är som det ska.

St. Petersburg

Dolgopolov over Sela.

Det finns en del andra spel som man kan ta men oddsen är så patetiska att jag inte tänker bry mig. Tänker främst på Benneteau mot Riba som handlas kring 1.17. Visst är Benne favorit, men Riba spela tennis, bättre på grus visserligen men upp mot 1.25-1.30 är det i varje fall. Samma sak gäller Baghdatis mot Sweeting, handlades kring 1.15 i morse. Marcos är naturligtvis favorit, men det skiljer bara ungefär 15 platser på världsrankingen. Även här får de lägga på 10-15 punkter för att det ska vara intressant. Trenden har dock varit den omvända, att oddsen har sjunkit från från 1.20-1.22.

Lite reflektioner

Två av tre bom från igår kräver lite reflektion. Det blev bara vinst på Llodra och det i tre stenhårda set. Var ganska nervös att det skulle bli tre av tre bom men två är illa nog.

Så när jag nu tittar på matcherna med facit i hand så borde jag bara lagt ett enda spel och det är inte Llodra utan Blake-Nieminen. Det var ett bra spel. Blake hade sett bra ut, slagit ut del Potro och servat stabilt. Nieminen var skakig i kvarten och sa efteråt att det var en av hans bästa matcher någonsin samtidigt som Blake hade svårt med serveprocenten. Shit happens.

Jag borde hållit mig borta från att gå emot en spelare av Monfils kaliber. Fransmannen har ett enormt tenniskunnande och jag borde värderat det istället för att fokusera på att han sett lite loj och okoncentrerad ut under veckan. När det är semi skärper man till sig.

Vidare borde jag också hållit  fingrarna borta från vinstmatchen på Llodra. Kan ju verka paradoxalt, men jag borde värderat Becks vinst mot Brown högre. 61 61 är ändå ett mycket starkt resultat även om motståndaren inte är av högsta klass. En spelare som kommer från en sådan match har flyt och självförtroende och det är farligt att gå emot. Jag hoppas nu att denna skriftliga reflektion får mig att bli mer fokuserad och restriktiv med mina matcher i fortsättningen.

Om jag följt denna analys hade minuset igår blivit 50:- istället hamnade det på 80,50:-. Det är inte vinsterna som långsiktigt bygger upp kassan utan att undvika så många missar som möjligt. Sen kommer det alltid att hända att något blir fel, att Nieminen spelar årets bästa match t.ex är inget som går att förutse.

På det positiva planet är ändå att kontot är plus 48% för året och det är ju avsevärt bättre än aktiemarknaden.

Stockholm - Orleans SF

Det blev lyckade spel igår. Samtliga mina tre matcher satt och utan att ett set gick förlorat. Beck-Brown 61 61, Raonic-Dimitrov 75 64, Clement-Menendez 61 64.

Det blir tre spel även idag, skillnaden är att det blir två Stockholm och ett Orleans. Blake har sett stekhet ut hela veckan och fick kvarten gratis när Nalbandian drog sig ur. Han har slagit ut del Potro och Rochus så här långt och det är inte så illa det. Nieminen såg inte bra ut mot Kamke igår och Blake är av en helt annan kaliber. Tysken vek ned sig rejält mentalt när de finska fansen började tjoa och han såg mest ut att vara irriterad på världen istället för att spela tennis. Blake är för rutinerad för att gå på sånt. 1.66 är sjysst.

Raonic har haft en (1) breakboll emot sig på tre matcher och då är det ändå inga blåbär han har tagit ut. Baghdatis, Petzschner och Dimitrov är kompetenta spelare. På detta underlaget är han extremt svårbruten. Monfils har sett loj och okoncentrerad ut. Hade 51 i andra set mot Anderson och servade för det, men släppte upp och vann till sist med 75. Det håller inte när Raonic servar som han gör. 2.18 för en liten skräll.

Llodra på en fransk IH är oftast ett bra kort. Jag går emot Beck som gjorde goa pengar åt mig igår mot Brown. Llodra är däremot av en helt annan klass. Även om Beck vann 61 61 så släppte han över 30% av sina servebollar och gör han det mot Brown blir det tufft även mot Llodra som servar bättre än Brown och har ett bättre grundspel öht. 1.39.

Stockholm - Orleans

Har varit några tunga favoritfall i Stockholmstennisen där seed 2-4 är borta och seed 1 Monfils hängde kvar med en hårsmån mot Tomic igår kväll. Idag blir det spel på kanadensaren Raonic som har helt rätt spel för snabba inomhusbanor. Han gjorde en kanonvår på samma underlag borta i staterna, drabbades sedan av skador, men verkar nu tillbaka i fin form. Det pratas mycket om Dimitrov som en framtida superstjärna och det är möjligt, men jag tycker än så länge att han är lite överskattad. Raonic har ett större spel och vinner detta.

Challengern i Orleans bjuder på den gamle räven Clement som brukar funka på franska IH. Okänd spanjor står för motståndet och bör betvingas i två raka. Vidare har vi också ett tyskmöte mellan Beck och jamaicafödde Brown. Här ser jag att Beck har det större spelet. Han har en bra vänsterserve och kan variera sig med att smyga lite på nät och avgöra bollarna där. Brown har jag analyserat förr. Lite vild i sin spelstil, kan slå galna vinnare men ligger ofta på chans och levererar en hel del UE. Becks svårigheter brukar ligga i att besegra bollsnåla lirare som kan få honom att springa, det gäller inte Brown, så här finns det goda möjligheter att poängerna blir korta vilket klart gynnar Beck.

Stockholm R1

Tunt med bra spel så här långt, eller i varje fall bra spel med något värde i. Det finns några fina spel från Challengern i Quito men odds kring 1.10 är helt enkelt inte acceptabla om det inte handlar om Djokovic, Murray, Federer eller Nadal mot valfri spelare utanför topp 50.

Det enda jag hittar som har intressant värde är Blake mot Rochus. Inbördes är det 4-1 till Blakes fördel och han har vapnen att avsluta bollar på en snabb inomhusbana. Blake är gammal mästare i Stockholm och kommer som sådan att spela med gott självförtroende. 1.46.

Stockholm

Tar en kvalmatch och hoppas revanschera mig från en usel gårdag. Tobias Kamke må inte ha världens bästa form men han är en professionell tennisspelare med internationella meriter. Motståndaren är en svensk WC spelare, Bergman, som brukar få wildcards i Båstad och Stockholm. Det ska skilja mycket i tenniskunnande och rutin när det ser ut så här. 1.22 känns faktiskt ganska generöst.

I övrigt är det tunt. Finalen i Shanghai går bort för att det är en final, dessutom är 1.19 ett skämt även om Murray är klar favorit. I Rennes och Tiburon är det också finaler och jag brukar ju som bekant passa på dem. Kan hända märkliga saker.

Rennes SF

Satsar på Edouard Roger-Vasselin i semin mot belgaren Rochus. Fransmannen har sett riktigt bra ut och tappade inte mer än en handfull servebollar mot Gilles Muller igår. Det var inte särskilt länge sedan han vann challengern i St. Remy hemma i Frankrike och verkar spela riktigt bra för hemmapubliken. Rochus är inte dålig men formen har varit lite sådär på sistone. Min bedömning är att han är i semi mer på grund av en enkel lottning än att formen är i topp. Lite av en chansning är det naturligtvis. Oddsen är 1.85 och det är 20 i matcher till Rochus, men som sagt så tror jag att formen och hemmaplan talar tillräckligt starkt till Vasselins fördel.

Lägger till ett litet litet spel på att Bautista-Agut slår ut Benneteau också till 4x pengarna. JB har haft två riktigt långa matcher som han på något vis krånglat sig ur, igår med hjälp av en retirement. Lång vecka sist i Mons också där han föll i finalen. Bautista har gjort det riktigt bra och klippte Mahut i raka igår genom att vinna 75% av sina servebollar. Värt en chansning.

Rennes

Benneteau over Jaziri 1,25.

Tiburon

Vinsten igår för Müller satt långt inne med 64 i avgörande. Svettigt för en 1.20 oddsare. Jag ville lugna ner mig lite och bara ta ett spel och valde mellan Müller och Benneteau. Oddsen var mycket likartade och jag begriper faktiskt inte hur jag kom till slutsatsen att Müller var säkrare. Benneteau gjorde sitt jobb på 53 minuter 63 60. Vinst är ändå vinst hur som helst.

Idag blir det ett spel från Tiburon challengern i USA. Kanadensaren Vasek Pospisil mot moldaven Roman Borvanov. Om det är något läsare som undrar varför jag sysslar med så mycket challengers nu beror det på att jag inte hittar några vettiga odds i TMS Shanghai. Mastersturneringarna tycker jag faktiskt är mest svårtippade. Det är de bästa spelarna i världen som spelar och det är tresettare. Favoriterna brukar dessutom ha pinsamt låga odds. I mindre turneringar är det ofta lättare att hitta guldkorn men jag tittar självklart på alla matcher.

Kortsiktig strategi

Efter de senaste dagarnas uppgång har jag sålt av ungefär 1/5 av aktieportföljen. Innehaven i Atlas och Castellum är borta och eventuellt går SHB samma väg beroende på hur kursen utvecklas. Jag tror inte att börserna svängt färdigt för den här gången. Ingenting är löst i Grekland, Italien eller Spanien och amerikanarna har fortfarande politisk sandlåda om statsbudgeten. Allt är alltså lika, möjligen med undantaget att man ämnar kasta ännu mera pengar efter Grekland utan att de uppfyllt villkoren för att få dem.

Så varför Castellum och Atlas när det är makro som styr mitt kortsiktiga handlande? Atlas svänger väldigt mycket just nu. Idag handlades den i ett spann mellan 110 och 118 kronor (jag sålde på 116.50). Även ganska små makrohändelserna kan skicka kursen 10% upp eller ner på några dagars sikt om något förändras i världen. Jag ser alltså en stor potential att köpa tillbaka billigare inom en inte allt för lång tid. När det gäller Castellum (sålde för 91.50) så är det ungefär där den har toppat de senaste gångerna och det är också mitt gamla gav. Finns alltså även här goda möjligheter att köpa tillbaka till en fördelaktigare kurs.

Projektet är inte motiverat av att jag är skraj att förlora pengar helt plötsligt. Det är ok, börsen svänger upp och ned. Nej istället handlar det om en viss frustration över att ha för lite likvider att fynda för till lägre kurser. Det här blir alltså ett sätt att försöka frigöra en tusenlapp eller två men ganska snart återgå till att ha samma innehav som jag hade i morse. Alternativt naturligtvis att köpa tillbaka en större post.

Rennes

Igår var det ingen bra dag. Nalbandian åkte i raka och jag borde så här med facit i hand naturligtvis inte gått emot en spelare som var 8-2 och bara släppte två gem i sin senaste match. Övermod orsakat av en lång vinstsvit. När ska man lära sig?

Chansningen på Young var på god väg med 76 *42 men där vände det och min gubbe tog bara två gem till och förlorade 76 46 26.

Det blir en lågoddsare i Rennes på Gilles Muller mot Sergei Bubka. Muller är betydligt högre rakad, har fin form dessutom och en riktigt otäck vänsterserve som sticker iväg på snabba inomhusbanor som den i Rennes. Bubka gör ett okej jobb på challenger-touren, men Muller var i semi i Metz och fjärde rundan i US-open så klasskillnad är det. Gott tecken att Muller är toppseedad och WC. Det brukar betyda att man är riktigt taggad för spel.

Shanghai TMS

Det blir två spelförslag från mastersturneringen i Shanghai. Det första blir Nalbandian som jag hyllade härom veckan som en riktig klasspelare. Det står jag fast vid. Argentinaren har en bra serve, fantastisk backhand, fin forehand, ett bra rörelsemönster och är dessutom inte alls bortkommen på nät. Mayer är visserligen 8-2 i sina senaste matcher, vilket egentligen är lite för bra för att jag ska vilja gå emot, men om man studerar vilka spelare han slagit är bilden en annan. Den högst rankade är 39 placerade Fognini, på HC. Det är inte heller okänt att Fognini är extremt oberäknelig. Han kan slå många bra spelare, eller göra en totalt hopplös insats. 60-62 mot Mayer tyder mer på det senare än att Djokovic har tagit på sig en Mayerkostym.

Satsar även på en skräll i att Young slår ut Wawrinka. Den unge amerikanen har hittat fin form framåt slutet av sommaren och hösten. Wawrinka verkar fortfarande leta efter formen och kan få det svårt. Chansar på det.

Palermo

Igår sket det sig. Mahut gjorde en riktigt skitmatch och såg aldrig ut att vara på tårna under drabbningen. Shit happens.

På det igen. Ungur mot Junquiera i Palermo blir det. Rumänen Ungur har servat fantastiskt och inte bjudit till många breakbollar. Det ska räcka mot Junquiera som är ganska begränsad i både serve och backhand. 1,65 känns ganska sjysst.

Mons

Tenniskontot nådde ATH igår när sista levande spelet trillade in. Det är 11 raka nu och nivån nådde upp till 1568. ROI är måttliga 103,6 men eftersom det är samma pengar som hela tiden snurrar runt spelar det ju egentligen ingen roll. Det är inte lätt att få 3.6% ränta någon  annanstans. Sedan bloggen startade på nivån 1000:- är jag alltså upp nästan 57%. Rom byggdes inte på en dag. Vilket för övrigt också är temat för min första lektion i åk 7 om en timme och en kvart.

Köpet av Nolato ter sig också ganska lyckat åtminstone på kort sikt då kursen nu kilat iväg med över 10% från 49:- till 55:-.

Det här inlägget skulle dock presentera det som förhoppningsvis blir den tolfte raka. Nicholas Mahut mot Ricardas Berankis till odds 1.55.

Sacramento

Reynolds over Nielsen.

Nuff.

Påfyllning av Nolato

Första aktieköpet på länge blev en påfyllning med 20 Nolato B till 49.40. Nu äger jag totalt 85 stycken och mitt gav sjönk från 73 till 67. Jag har kommit in helt snett i bolaget. Köpte när kursen stod för högt i Januari, även om värderingen i sig inte var dålig så är det uppenbart med facit i hand att det inte var rätt tillfälle. Sen kom det en vinstvarning i Telekom och sen har börsen rasat nästan 30% sedan januaritoppen. Bolaget är det dock inga särskilda fel på. Lite siffror.

Under andra kvartalet ökade rörelseresultatet i Medical till 29 miljoner (24). Industrials ökade till 27 (23) medan telecom backade till 4 (34). Det låter naturligtvis dramatiskt och är väl möjligen också det men om man gräver lite djupare träder en annan bild fram. Vinsten rullande 12 månader är 5.81 per aktie. Det ger P/E 8.5 till kursen 49.40 som jag köpte för. Det klart godkänt. Nu når man antagligen inte riktigt dit men om man leker med tanken att Q3 och Q4 ger samma resultat som Q1 och Q2 i Medical och Industrials 29*2 + 27*2 ger det en vinst på helåret på 112 miljoner. Även om telecom inte tjänar en krona till under året utan stannar på de 4 man redan tjänat är resultatet 116 miljoner. Antalet aktier är 23 548 008 ger det 4.75:- per aktie eller P/E 10.4. Knappast avskräckande det heller. När det gäller utdelningen så gav man en ordinarie utdelning på 3:- och en extra utdelning på ytterligare tre. Med vinsten 4.75 är det inga problem att även nästa år dela ut 3:- vilket i så fall ger en direktavkastning på 6.1%. Vilket är mer än ok.

Märk väl att detta är förutsatt att bara det två minsta divisionerna levererar vinst. Telekom är den största och i varje fall  tror jag att mobiltelefonanvändningen kommer att öka i framtiden. Problemen i telecom är tillfälliga. Bolaget själv hänvisar till att Fukushima har orsakat problem i tillverkningen av viktiga komponenter och att orsakerna till den låga efterfrågan ligger där. Vinsten 2010 blev 7:- per aktie. Med telecom i full produktion nås det snabbt och då är 49:- och 40 öre ett fantastiskt pris för ett kvalitetsföretag.

Jag har inte bränt alla likvider, därav det relativt försiktiga inköpet. Risken finns att vi ska ännu lägre. Vi ligger nu nära stödet på 860 index men det återstår ju att se om det håller den här gången också. Jag har lovat mig själv att bli mer försiktig och har satt upp köpkurser för de bolag jag är intresserad av. Nolato nådde sin igår. Jag var beredd att köpa under 50:-.

Peking-Tokyo

Berdych slår Kohlschreiber i Beijing. Spelet på tjecken och alla andra spel jag hade igång inklusive de fyra från challengern i Mons satt fint och spelkontot ser trevligare ut igen. Berdych är som sagt stabil om än inte fantastisk i år. Det räckte mot Melzer 75 75 och det kommer att räcka även mot Kohlschreiber som är sämre än Melzer.

Nalbandian ska slå Dodig. Jag tycker att kroaten är något överskattad efter att ha vunnit en titel på hemmaplan i våras. Startfältet var svagt den gången och på hemmaplan är det lättare att prestera över sin  förmåga. Nalbandian är ren klass och håller bara skadorna sig borta har han topp 10 kvaliteter.

Kevin Anderson slog ut Roddick. Visserligen är amerikanen inte i någon toppform, men det är ändå en bra skalp för Anderson som gör en riktigt stark säsong. På grus hade jag inte vågat gå emot Montanes, men på hard court mot en riktigt tung servare som Anderson har Montanes inte mycket att hämta.

Sitter dessa tre är det tio raka.

Mons

Challengern i Mons har många intressanta spelare i startfältet och idag har jag också hittat en del intressanta spel. Sijsling satt igår, 76 76 var inte så övertygande som jag hoppats på när spelet gäller till 1.35 i odds men huvudsaken är ju att rätt gubbe vinner.

Fyra spel idag, samtliga från Mons. Det är lite vanskligt att ge sig på så många, men å andra sidan så varför inte om man nu är så övertygad det går att vara när man sysslar med sportspel.

Börjar nedifrån i odds med två 1.25 spel. Nicholas Mahut mot Bruges-Davi. Fransmannen är bra och servar framförallt bra. Han brukar inte torska mot sämre spelare och har ett varierat spel med bra baslinjeslag och volleys som funkar riktigt bra. Åkte ur Metz 57 i tredje mot Tsonga så det tyder på att kvalitet finns.

Hemma spelaren Darcis är också 1.25 mot irländaren Niland. Darcis nöter på bra från baslinjen. Niland är 15-22 på challenger-touren i år vilket inte tyder på någon särskilt hög klass. På hemmaplan tar Darcis hand om det här i två.

1.50 på Benneteau som avslutade sommaren snyggt med final i Winston och sedan ut i tredje rundan mot Roddick. Inget att skämmas för. Förhoppningsvis sitter formen kvar. Andrey Golubev har tappat all form och har svårt att vinna challengermatcher nuförtiden. Tufft att gå in mot Benneteau då, även om fransmannen haft ledigt en månad.

1.72 på Falla mot Dustin Brown. Falla är en typisk sydamerikansk gnetare. Väldigt bollsnål och stabil från baslinjen. Brown är betydligt flashigare. Går för vinnare och missar fler än han sätter. Stabilitet och tålamod går segrande ur det här.

Berdych...

...blir första omgångens enda spel. ATP500 i både Peking och Tokyo men det här är det mest spelbara jag hittar. Många luriga matcher med hemmaspelare, luriga kvalare, spelare som kommer från finaler och titlar eller bara har tveksam formkurva eller skade-frågetecken hängande över sig. Vad man kan säga om denna matchen är att Berdych varit stabil men inte fantastisk under säsongen och att Melzer svalnat av betänkligt från ett bra 2010 när han tog sig in på topp 10 i världen. HH är 2-1 Melzer men den senaste matchen var 2007 när Berdych var en oslipad 22-åring. Har alltså ingen särskild relevans för tisdagens match.

UPPDATERAT:
Efter att ha tittat på challenger-matcherna nu på morgonen tar jag även Igor Sijsling mot Kravchuk i Mons, Belgien. Holländaren tog sig till kvartsfinal i Metz ATP härom veckan och slog etablerade spelare som Dimitrov och Kohlschreiber på vägen. Ingen av dem är visserligen i lysande form, men de håller högre klass än Konstantin Kravchuk.

Bangkok

Sket sig på Almagro igår, övriga spel vann. Tyvärr gav Davydenko upp matchen mot Tipsarevic i första set och därför betalas ingen vinst ut, alltså minus igår. Annars hade det gått lite plus trots att Almagro slarvade bort det i tredje set.

Idag blir det bara Murray mot Simon. Murray har servat fantastikt, Simon har gått till tre set mot sämre motstånd vilket tyder på att formen svajar. Det duger inte mot Murray.

Kuala Lumpur

Tre spel för dagen, samtliga i Kuala Lumpur.

Tipsarevic gör en bra säsong. Davydenko har haft det svårare med formen. Deras spel är ganska likartat. Snabbt från baslinjen. Tipsarevic har bättre serve och bättre form för dagen och bör vinna.

Almagro gjorde det också bra i sin första match. Spanjoren är faktiskt helt ok på HC och har en tung serve och hårda grundslag. Nishikori blir out gunned här.

Ger Troicki en chans också. Han verkar ha hittat formen igen av första matchen att döma. Tursunov är åter från skada men håller inte samma klass.

Napoli

Igår blev det två rätt av två även om Simon var illa ute mot Lu i andra set. Satsar på challenger idag med Frederico Gil mot Gianluca Naso. Gil är en mycket kompetent grusspelare och Naso brukar ha svårt med högre rankade spelare.

Bangkok, Napoli

ATP-turnering i Bangkok och jag satsar franskt på Gilles Simon mot Lu. Fransmannen har ett hälsosamt övertag på 3-0 inbördes, är i bra form, och funkar fint på IH. Lu kan vara lurig och har ställt till med lite skrällar, inte minst i Wimbledon men Gilles Simon har också en räv bakom varje öra.

I Neapel spelas det ch på grus. Berlocq är fortfarande i bra slag och ska slå hemmaspelaren Vagnozzi.

Lördag

Cervenak i Trnava Challengern
Dolgopolov skräller mot Tsonga i Metz

Dagens mycket korta tips.

Metz

Blir ett spel idag nämligen Dolgopolov mot Malisse. Dolgopolov slog Baghdatis som börjat sparka liv i sig själv igen efter en ganska miserabel sommar. Cyprioten har spelat något bättre på sistone. Dog förlorade första i TB men vann sen i tre. Malisse har inte heller rosat marknaden. Efter en bra vår har det gått tyngre för belgaren. Han har slagit ut Berrer och Kunitsyn på vägen, men det betyder inte att han plötsligt hittat tillräckligt bra form för att slå Dolgopolov.

Det mesta talar annars för att finalen står mellan Gasquet och Tsonga på hemmaplan. Tsonga ligger på 1.10 mot Mahut, vilket alltid är för lågt. Gasquet är ok i odds 1.30 ungefär mot Müller men jag gillar inte att gå emot luxemburgaren på snabba underlag. Han har en tung tung vänsterserve som är svår att komma åt på snabba underlag, speciellt med en enhandsbackhand. Stor tiebreak risk och då kan vad som helst hända.

Tashkent

Fortsätter på ch-spåret. Hittar inget kul i varken Metz eller Bukarest.
Lu vann en ch i Kina härom veckan och är i bra form. Klaasen räcker inte till.
Istomin vann en ch i Istanbul och tysken Rieschack är numret för liten här.

Aktier

Återigen länge sedan jag skrev något om mina aktieinvesteringar. Anledningen är enkel. Det har inte hänt något. Min portfölj är oförändrad och min långsiktigt positiva syn på aktier som sparform likaså. En hel del bolag börjar se riktigt billiga ut. Bara för att jag inte har köpt något betyder det inte att jag inte har fortsatt att läsa på och hitta intressanta investeringar när tiden är mogen. När det sker beror på två saker. Den privatekonomiska situationen som är tightare med husköp och med sambon på föräldraledighet och situationen på finansmarknaderna som svänger lite för mycket just nu för att det ska kännas helt tryggt att gå in med mer pengar. Självklart vill jag köpa billigt, men jag tror inte att vi har hört det sista om skuldkriserna för den här gången. Det kommer också Q3 rapporter som kommer att ge en lite bättre bild av hur orderingång och försäljning ser ut för företagen. Avvaktar och tar det kallt alltså. Långsiktigt är det utdelningar jag är ute efter och de kommer inte förrän till nästa vår så jag ser inga särskilda skäl att just nu kasta mig in på marknaden. Som volatiliteten är kommer det antagligen att svänga både upp och ner några gånger till innan dess.

Jag har tittat lite på Beijer Alma som ser intressant ut. Jag har haft ögonen på aktien förut men då tyckt att den sett dyr ut. Efter fallen de senaste månaderna börjar värderingen se ok ut om nu inte försäljningen har fallit, vilket lär avslöjas i nästa delårsrapport. I övrigt gillar jag det jag läser. Fin utdelning, eftertraktade varor av hög kvalitet, specialistkompetens och verksamhetsområden som inte bör vara väldigt konjunkturkänsliga.

Att öka i SHB känns också intressant. Banken är säker och har ingen stor exponering mot krisbankerna i Frankrike och Italien. Problemet här är att investerarna bara läser bank och kris och säljer som galningar. Att det sen är olika företag med olika förutsättningar verkar ingen bry sig om. SHB har högre kreditvärdighet än vissa länder. Det duger för mig. Utdelningen är bra på dessa kurserna och PE är riktigt fint.

Har också tittat lite på en gammal favorit i Ratos. Precis som med Alma har jag tyckt att den varit för dyr tidigare. Det är fortfarande en rejäl premie, men den har fallit. Utdelningen är bra, har ökat och ledningen säger att man har som ambition att inte sänka även om det går sämre ett enskilt år, vilket hör till saken i ett private equity konglomerat.

Istanbul och Todi

Jag  fortsätter med challengerspelen. Har gått ganska hyggligt så här långt. Idag blir det två spel, ett från Istanbul och ett från Todi där jag fortsätter att backa Carlos Berlocq. Enligt min uppfattning är han den klart mest kompetente grusspelaren i fältet och ska vara storfavorit till titeln. Han har bra serve och säkra grundslag, men kan slå till om det krävs för att få till en vinnare. Paolo Lorenzi ska inte utgöra något större hot, ens på hemmaplan.

I Istanbul tar jag Istomin mot Berankis. Berankis är inte dålig, men han har släppt till väl mycket i egen serve och förlorade över 40% av sina servebollar igår mot en motståndare som är betydligt sämre än Istomin. Uzbeken servar ganska bra och bör kunna vinna minst tre av fyra på sin första serve. Han hade bra serveprocent igår, 75% och då blir det svårt för Berankis att bryta. Min bedömning är att spelarna är ganska jämna från baslinjen, men Istomin har bättre serve och mer erfarenhet av lite större matcher. Det är ändå en semifinal det handlar om här.

UPPDATERING: 2/2. Berlocq släppte bara 3 gem i en 61 62 seger mot Lorenzi. Istomin-Berankis var tätare 76(3) 76(3) till min gubbe. Erfarenhet vid de stora bollarna i tie-break och bättre statistik på förstaserven fällde avgörandet.
10 ess mot 1
67% mot 60% i andel förstaservar
69% mot 64% vunna bollar på förstaserven.
Små skillnader som synes. På hela matchen skiljde det bara fyra bollar, men det är de små sakerna som avgör. 

Om odds

Samtliga spel satt idag, ger fyra i rad. Anderson tappade ett set men vann i fyra. Berlocq släppte bara tre gem 62 61 mot Fischer och Paire gjorde sig av med Menendez i raka 62 76.


Ska bli spännande att se hur det går i sista matchen för dagen mellan Galvani och Volandri. Jag hade Volandri som storfavorit då han ligger 6-0 i matcher mot landsmannen. Drog sig dock ur skadad förra veckan och där kom första varningsklockan. Dumt att satsa på en kille som utgått med en okänd skada och sen vunnit en match mot ett blåbär. Volandri handlades till (till synes) mycket generösa 1.43. Kändes lite för bra för att vara sant, rimligen med klasskillnad och HH borde oddsen ligga närmre 1.25 och ingen bookie vill ge bort ett sådant överpris. Det var andra varningsklockan. Misstänker alltså att rykten gått om att Volandri inte är 100 och att oddsmakarna därför sätter ett synbart överodds på Volandri i hopp om att folk ska kasta sina pengar efter en halvskadad kille. Just nu har Galvani break 53* i första set och Volandri har bara vunnit 20% av sina bollar på andra serven.


Det är lömskt det där med oddssättning. Det är inte bara ett mått på sannolikhet utan också ett mått på vad man tror att folk ska satsa på. Odds som är för låga kan också vara luriga om oddsmakarna vill få oss att tro att en match är mycket säkrare än vad den i själva verket är. Därför är det så viktigt att man som spelare bildar sig en egen uppfattning om sannolikheten och avviker oddsen alltför mycket är det en god idé att dra öronen åt sig.

DC och Challenger

Tre spel idag.

Anderson mot Dodig i DC matchen RSA-CRO. Anderson servar urstarkt och på hemmaplan mot Dodig räcker det långt.

Fortsätter att backa Berlocq i Todi Challengern, nu mot Österrikaren Fischer. Tar även fransmannen Paire mot Menendez. Gemensamt för de spelare jag väljer är att de ska ha högre klass än sin motståndare och att de är mer meriterade från ATP-touren, men ändå har fin statistik från CH nivån och alltså tar även mindre turneringar seriöst.

Berlocq

Igår sket det sig med challengerspelet. Okänd kines visade sig starkare än vagt bekant amerikan. Storstjärnorna har ledigt i veckan mellan Us-open och DC spel i helgen. Carlos Berlocq är bättre än spanjoren Olaso.

Ningbo

Från US-Open final med världsettan och världstvåan till något helt annat. Challenger i Ningbo i China och jag spelar Michael Yani mot Ze Zhang. Yani har gjort det helt ok på sistone. Kvalade sig in i US-Open men åkte ut mot Tomic i R1. Zhang försörjer sig på att spela små challengers i fjärran östern och är rankad 400+ i världen. Yani är ingen stjärna, men han sliter och kämpar och är bättre och mer erfaren än Zhang.

US-open söndag

Ska bryta mot två av mina egna regler idag. Att inte spela på finaler och att hålla mig borta från WTA. Final i US-Open mellan Serena Williams och Sam Stosur är bara lite för lockande. Serena ÄR bäst när det gäller grand slam hemma i USA och på en hel del andra ställen också om hon har form och hälsa. Allt tyder på att hon har det. Stosur är bra men inte superläskig på snabba HC och i en GS-final mot kanske den bästa damspelaren genom tiderna är det bara silver att hoppas på. 1.20 känns faktiskt ok.

Bryter mot finalregeln igen och spelar Djokovic mot Nadal. Serben är för bra och har fem raka mot Nadal. Det blir sex på måndag. Nadals spel passar Djokovic ganska bra. Han är grym i kontring och kan vända Nadals tunga forehands till vinnare. Nadals vapen mot Federer att bomba sönder hans backhand med toppade crosscourt forehands funkar inte. Djokovic är stensäker på backhand. Nadals serve är fortfarande lite av en belastning och mot den bäste returneraren på touren funkar det inte. Djokovic är inte mycket bättre än Nadal, men han är bra på exakt de sakerna som reducerar Nadals starkaste sidor. Djokovic har mer problem med Federer. Federer har problem med Nadal. 1.66 är bra.

US-open onsdag

Inga matcher blev spelade igår på grund av skyfall i New York. Tur det för jag har haft mycket att stå i och inte haft riktigt tid att analysera några matcher.

Senaste högoddsaren på Benneteau mot Roddick sket sig 61 64 76 men det var värt ett försök. Tar en ny högoddsare i att Tsonga slår ut Federer till 3.3. Fransmannen har vunnit de två senaste mot förre världsettan och formen är lika god nu som då. En dags extra vila efter den långa femsettaren mot Fish skadar inte heller. Tsongas spel är precis det som Federer fått svårt med på äldre dar. Snabbt, hårt, djupt där han riskerar att bli tvåa och få försvara sig i duellerna. Federer vill dominera duellerna med tempo och finess, när han istället måste ligga på defensiven är han ganska mänsklig, speciellt på backhand.

Det som i övrigt ligger närmast till hands är att Ferrer slår Roddick men amerikanen har hittat sin serve som det verkar. 21 ess mot Benneteau på tre set är mer än ett per servegem. Det är ganska otäckt att gå emot de siffrorna.

US-Open lördag

Tycker att favoritoddsen ser skakiga ut inför R3 matcherna.
Djokovic till 1.03. Ja han vinner men det är inte spelvärt.
Karlovic till 1.70 mot Dolgopolov kan funka men jag är ändå tveksam.
Berdych 1.50 mot Tipsarevic som han förlorade mot i raka set häromveckan är inte ok.
Federer 1.18 är en möjlighet mot Cilic, men han har förlorat märkliga matcher på sistone Roger.
Tsonga 1.54 mot Verdasco. Inbördes är det 0-2 vilket avskräcker.
Fish till 1.25 mot Anderson som har en jätteserve är inte ok.
Isner 1.19 mot Bogomolov kan funka, men det är snålt då Inser inte har mycket till returspel.
Del Potro 1.28 mot Simon är snålt. Tornet har förlorat en del märkliga matcher och Simon är just en sån spelare som kan frustrera honom till misstag.
Young 1.65 mot Chela känns som jämnt skägg. Litar inte på Young än och Chela är inte dålig.
Ferrer 1.15 mot Mayer skulle varit ok om än i snålaste laget om Ferrer hade varit helt kry, men han har inte spelat så många matcher sedan sin handskada.
Müller 1.53 mot Kunitsyn som han förlorade mot i Washington är inte ok.
Nadal 1.11 mot Nalbandian kan funka men det är gränsfall.

Jag har redan ett spel på Monaco 1.54 mot Haas. Kommer att satsa på en skräll att Benneteau fortsätter sin framfart och tar sig en Roddickskalp. Amerikanen är inte i någon toppform och lever nu på sin serve och att han kan jaga boll. Det är livsfarligt mot en spelare i toppform som Benneteau. Han har självförtroende och kan slå vinnare. Spel till odds 3.7 är självklart en chansning, men jag ger Benneteau betydligt mer än 27% chans att ta det här.

Gör även så att jag spelar Federer. Hans förluster har kommit mot riktiga big hitters i Tsonga och Berdych. Cilic är stor men har inte den farten i sina slag och är lite mer suspekt i sin egen serve. Procenten trillar gärna och hans forehand har viss förkärlek för nätet under press.

US-Open fredag

Tredje bommen för veckan kom på Stepanek som gav upp mot Monaco i tredje set. Alla tre bom har berott på att min spelare dragit på sig skada. Visst är det sånt som händer som jag har skrivit här förr, men nu börjar det blir lite irriterande faktiskt.

Det blev ändå så att jag spelade Granollers trots att oddsen handlats ned väl mycket. Med goda skäl verkar det som eftersom han vann i tre raka.

För nästa runda satsar jag faktiskt på Monaco och på en HC. Jag såg andra set mot Stepanek för att kolla vad som stod på. Jag hade följt första på scoreboard och sett Steps *42 upp och tänkt att det här är snart pengar på banken. Sen var det helt plötsligt 64 Monaco och break för Monaco i andra. Argentinaren såg riktigt het ut även om tjecken inte var riktigt sig själv. Tommy Haas har passerat toppen av sin karriär och har tagit sig till R3 mot fransmannen de Veigy och colombianen Falla. Ingen av dem är rankad topp 100. Fransmannen är till och med utanför topp 200. Mot Monaco går det betydligt snabbare och då hänger Haas inte med.

Sammanfattning R1

63 av mina tippade matcher spelades då Söderling lämnade WO. 49 var rätt tippade vilket ger 78% träffsäkerhet. Hyfsat, lite för många matcher gick fel sista dagen. Av de matcherna jag tippade med riktiga pengar satt 8/10 och 80% är också det krav jag har på mig själv.

Som jag misstänkte dök ett spännande spel upp under natten. Formgubben Benneteau skrällde i raka set mot betydligt högre rankade Almagro och visar därmed att Winston-finalen inte var en tillfällighet. Denis Istomin har inte samma klass som Almagro och får se sig besegrad här. Oddsen är helt ok. 1.44 för en match som jag bedömer vara i det närmaste bombsäker. Jag skulle ge Benneteau 80% chans eller odds 1.25.

Hade tänkt att ta Simon mot Gimeno/Garcia-Lopez då han ska slå båda spanjorerna på en snabb HC. Dock blev han tagen till fem set av Mello och vann bara 49% på andra serven. Inte ok.

Hade också tänkt Lopez mot Pospisil, men kanadensaren släppte bara 4 gem i sin första match mot Rosol. Lopez är självklart bättre än Rosol men jag har ändå svårt att gå emot en kille som vunnit en match så överlägset. Speciellt en kille som jag inte vet särskilt mycket om.

Det är nog så det får bli. Ska kolla oddsen på Bogomolov mot (LL) dutra da Silva som fick plats när Söderling lämnade WO. Fem set mot Johnson är visserligen inte bra, men dutra da Silva är i turneringen trots att han förlorade kvalet och gick sedan in mot en lätt motståndare som gav upp med skada i början av 4e set. Man skulle kunna säga att han har fått sin R2 plats till skänks inte bara en utan två eller möjligen tre gånger. Mot Bogomolov är det dags för en reality check. Hänger på oddsen. Bog är ingen superstjärna så under 1.20 kommer jag inte att ta.

Aktier

Aktie och börsdelen av den här bloggen har kommit lite i skymundan och kommer antagligen att göra så även en tid framöver. Jag hade storslagna planer på att handla billigt under dippen, nu har det börjat gå upp och jag har inte köpt en enda aktie. Orsaken är en kombination av extra utgifter för bilreparation, husgeråd och lite annat smått och gott och att jag bytt arbetsgivare och fått en skarv på en knapp vecka mellan anställningarna som gjorde att jag inte fick ut riktigt så mycket som jag förväntat mig på augustilönen. Därmed försvann utrymmet för aktieköp för den här månaden.

Jag kikar för närvarande på NCC/Skanska som båda känns väldigt lågt värderade och har fina utdelningar. Återstår att se vilket bolag det blir. Just nu lutar jag Skanska, men för en vecka sedan hade jag nog köpt NCC.

Telia är ungefär det tråkigaste som finns, men direktavkastning på 6% och hyggligt konjunkturokänsligt är inte dumt när världen är osäker.

Har också lite småfunderingar på Intrum. I en skuldkris är det tveklöst så att inkasso är en eftertraktad bransch. Tragiskt för de som drabbas och inte kan betala för sig, men bra för aktieägarna i inkassoföretaget. God tillväxtpotential och fin utdelning.

Det går naturligtvis också att öka i befintliga innehav. Tänker närmast på Astra, Castellum eller Handelsbanken. Läkemedel behövs alltid, mycket låg värdering och hög direktavkastning. Castellum växer klokt och de låga räntorna gynnar fastighetsbranschen. Handelsbanken är ständigt trygg, tjänar och delar ut mycket pengar.

Skador

Söderling utgick med skada eller sjukdom. Tråkigt för svensken som inte spelat sedan Båstad. Hoppas att han kan få till en stark höst istället och försvara sin fina ranking. Det sket sig med Beck mot Junquiera också på grund av skada. 26 i första set och sen kastade Beck in handduken. Har inte hittat vad det handlar om för typ av skada, om den kom under matchen eller fanns med i bilden redan från början. Surt naturligtvis men det är sånt som händer. 8 av mina 10 första spel satt. De 2 som bommade, Nishikori och Beck gav upp sina matcher med skador.

Än så länge har jag bara satsat på Stepanek mot Monaco i R2. Men några intressanta matcher blir klara under kvällen och natten som ser ut som potentiella objekt för nästa omgång.

Mer US-open

Dag två färdigspelad. 48 matcher spelade. 40 rätt tippade ger 84% träffsäkerhet. Av de 10 matcher jag tippade riktiga pengar är 9 spelade, Beck återstår, av de nio har jag vunnit 9. Träffsäkerhet på 89%. Det är där uppe det ska ligga.

Har tippat en R2 match också redan. Stepanek mot Monaco. Tjecken har verkligen hittat formen och spelar bra attacktennis. Hans forehand är lite skakig men backhanden är stensäker och nätspelet riktigt bra. Monaco gillar att bolla bakom baslinjen. Långa dueller backhand cross är helt argentinarens melodi. Stepanek är lurig nog för att genomskåda och sätta stopp för det.

Tittar på Mayer mot Lisnard och avvaktar odds. Samma med Verdasco-Ilhan. Det finns en del bra spel i övrigt men favoritoddsen är riktigt dåliga. Ville gärna spela Granollers igen men innan jag hann på det sjönk oddsen från 1.72 till 1.49 och då finns det inte så mycket värde kvar. Tänk dig själv om en pryl du vill ha över natten gått upp 40% i pris allt annat lika. Inte så spännande.

Kollade också på Cilic men imponerades inte av hans statistik i första matchen. En kille med så bra serve ska vinna mer än 2/3 på första. Tyder på att det skjuts mycket UE från Cilics racket och det kan Tomic utnyttja. Tror att Cilic ändå vinner men vågar inte.

Gå emot Karlovics jätteserve till 1.26? Nej tack. Anderson 1.44 mot Llodra på snabb HC? Nej tack. Wawrinka mot Young till 1.24? Knappast. Gulbis 1.32? Lockad? Nej!

Första omgången var hyfsat enkel. Denna är betydligt svårare i matchningarna. Bättre att ligga lågt då och spara pengarna till senare tillfällen.

US-Open dag 1

Största skrällen för dagen, Troicki utslagen av Falla. Tur att jag svartlistade serben efter att ha förlorat mot Fognini.

24 matcher spelade så vitt jag kunde se. 20 av dem hade jag tippat rätt, dock spelade jag bara med riktiga pengar på 6 av dem och där gick 5 in. Enda bommen blev Nishikori som utgick med skada. Shit happens. Skrällspelet på Granollers mot Malisse satt  64 64 64. Känns fint.

US-Open R1

Då är spelen lagda. Det blev faktiskt tio stycken när jag gått igenom matcherna ytterligare en gång.

Dolgopolov over Gil. Ukrainaren gör en bra säsong och har tagit några fina skalper. Han spelar varierat och växlar tempo, springer på nät och slår vinnare från båda vingarna. Serven är helt ok, enda kruxet är att den inte sitter tillräckligt ofta. Gil är en grusnisse som trivs med långa bollväxlingar och att nöta ner motståndaren. På en snabb HC kommer inte Dolgopolov att tillåta något sådant.

Nishikori over Cipolla. Japanen spelar stabilt spel från baslinjen och har ganska bra fart i slagen när han sätter den sidan till. Cipolla är en typisk journeyman som trivs bäst på grus. Han har ingen särskilt märkvärdig serve, kan bolla länge men saknar vapen.

Verdasco over Nieminen. Tråkigt att gå emot den sympatiske finländaren men Verdasco är ett nummer för stor. Spanjoren har hittat formen framåt sommaren och har varit ganska stabil i att avfärda lägre rankade motståndare. Nieminen gjorde några bra matcher på gruset i somras men har inte riktigt den form som gör honom så giftig för vem som helst. Verdasco är bra mot vänsterhänta motståndare så det är ytterligare ett plus på hans konto.

Beck over Junqieria. Båda spelarna gör sitt bästa och mesta jobb på Challenger touren. Beck är superproffsig och bollsnål och trivs betydligt bättre på hard court. Junquiera jobbar på bra på lägre nivå och på grus. Hans backhand är ganska skakig. Det och att underlaget i Flushing är snabbt gör att Beck som är en kompetent HC lirare ska ta det här i raka.

Gasquet over Stakhovsky. Ukrainaren har talang, tveklöst så men han har svårt att hålla ihop matcherna och skjuter väl mycket ue. Annars inte ofarlig varken från baslinjen eller framme vid nät. Bra serve som dock landar för sällan. Över fem set är Gasquet betydligt bättre. Han är säkrare i slagen, inte lika beroende av sin första serve och rör sig bättre.

Monfils over Dimitrov. Fransmannen är den bättre spelaren rakt av. Mer rutin och bättre på alla områden. Dimitrov är, eller har åtminstone varit, ganska hypad. Själv har  jag aldrig riktigt förstått varför. Hans resultat har inte imponerat särskilt. Han vinner en del matcher mot sämre motstånd, bra för all del, men mot en topp tio spelare räcker det inte till.

Anderson over Soeda. Anderson har ett mycket tungt spel, stor serve och hårda forehands. Det räcker ganska långt när motståndet inte är mer kvalificerat än Soeda.

Blake over Huta Galung. Blakes comeback funkar alldeles utmärkt. Han är som bäst på amerikanska hard courts och är född i Yonkers inte långt från NYC. US-open är hans bakgård. Han slår bra både från forehand och backhand och serven är kraftfull. Huta Galung är ok, kort och gott. Inte särskilt bra på något, inte heller några direkta svagheter. Blake på hemmaplan och en snabb HC är fint.

Två skrällspel också. Granollers over Malisse. Granollers är en av de bästa underdogs som finns på touren. Han överträffar ofta sig själv och vinner matcher han inte borde vinna. Här förstår jag egentligen inte ens varför han är dog. Malisse har inte gjort en bra sommar. Granollers har vunnit en titel, visserligen på grus, men bara för att han är spanjor betyder det inte att han inte kan lira HC. Han har faktiskt spelat final på underlaget i en 500 turnerning. Bollsäker, rör sig bra, proffsig och pålitlig. Det ska räcka.

Ilhan mot Dancevic. Inte några kända namn det här. Båda har kvalat sig in, men Ilhans statistik är betydligt bättre. Bruten en gång på tre matcher (sex set) och har totalt bar haft fem breakbollar emot sig. Dancevic servar också bra, men är ojämnare i sitt spel och mer benägen att slänga in ett skitgem som leder till break. Oddset är i sig inte skräll, men över 1.70 är högre än jag brukar spela. Både Granollers och Ilhan går på halv insats.

US-open

Ska gå igenom hela dragningen på skoj och se hur många rätt jag hade haft. Kommer alltså att ge mitt tips för alla matcher i R1, dock inte med riktiga pengar. De matcher jag faktiskt spelar på kommer jag att analysera djupare senare.

Djokovic over Niland
Berlocq over Riba
Berrer over Starace
Davydenko over Dodig


Dolgopolov over Gil
Nishikori over Cipolla
Karlovic over F.Gonzalez
Gasquet over Stakhovsky

Berdych over Jouan
Fognini over Zeballos
Petzschner over Ramos
Tipsarevic over Genesse

Granollers over Malisse
Kukushkin over Montanes
Ferrero over Andujar
Monfils over Dimitrov

Federer over Giraldo
Bellucci over Sela
Tomic over Yani
Cilic over Harrison

Stepanek over Kohlschreiber
Monaco over Seppi
Haas over Dasnieres
Troicki over Falla

Tsonga over Lu
Bubka over Haider Maurer
Ilhan over Dancevic
Verdasco over Nieminen

Llodra over Hanescu
Anderson over Soeda
de Bakker over Jaziri
Fish over Kamke

Soderling over Sorensen - Spelades ej
Bogomolov over Johnson
Ginepri over Souza
Isner over Baghdatis

del Potro over Volandri
Beck over Junquiera
Gimeno over Garcia-Lopez
Simon over Mello

Wawrinka over M. Gonzalez
Young over Lacko
Darcis over Tursunov
Matosevic over Chela

Lopez over Ito
Rosol over Pospisil
Haase over Machado
Murray over Devvarman

Ferrer over Andreev
Blake over Huta Galung
Rochus over Lisnard
Mayer over Mannarino

Roddick over Russell
Gicquel over Sock
Sweeting over Istomin
Almagro over Benneteau

Youzhny over Gulbis
Muller over Vasselin
Kunitsyn over Bachinger
Melzer over Prodon

Ljubicic over Kavcic
Nalbandian over Reynolds
Mahut over Farah
Nadal over Golubev

64 matcher inalles. I nuläget ser det ut som att jag kommer att lägga åtta riktiga spel. Kan bli fler eller färre då det är några matcher jag fortfarande inte bestämt mig för.

Roddick - Isner

Det var länge sedan jag spelade på Roddick nu och det är inte så konstigt med tanke på alla skador han haft på sistone men nu är det läge. Han vill höja självförtroendet inför US-Open och är en av de spelare jag vunnit allra mest på. Nu är motståndaren Juan Monaco. Helt ok spelare. Betydligt bättre på grus än på gräs och att han vunnit två raka på HC hör till ovanligheterna. Kamke och Nishikori är inte heller särskilt otäcka motståndare. Roddick på en amerikansk HC är däremot ganska otäckt även om den riktiga toppformen saknas. Serven är alltjämt stenhård. Den mentala styrkan och vinnarskallen är också i gott skick. Monaco kan möjligen gneta sig till ett tiebreak, väl där är Roddick mycket bekvämare med sin enorma serve och lika starka skalle.

Tar även rygg på Isner mot Baghdatis. Cyprioten är inte i bra form bara för att han slagit Sweeting och Darcis, två journeymen och han kämpar fortfarande med att sätta över 45% första servar. Mot Isner är det tungt, för även om hans returspel inte är särskilt starkt är han så bekväm i egen serve, än mer så än Roddick och kan lätt lägga över pressen på Baghdatis genom att fyra av ett ess och några unreturnables per gem. Stackars Nieminen fick 7 bollar totalt i Isners serve på två set i förra matchen. Baghdatis tar väl troligen några till men något allvarligt hot ska han inte vara mot Isners slägga.

Att ha rätt eller fel

Med lite inspiration från PC att analysera tennismatcher så tänkte jag ge min syn på saken. I det stora hela håller jag med om PCs analys av motivation och inspiration. Visst går det att hitta spelare som "aldrig" underpresterar, de är väldigt sällsynta och man kan naturligtvis åka på en bom även där. Som jag ser det finns det tre anledningar till att ett spel går fel.

Det allra vanligaste är naturligtvis att jag som tippare gör ett misstag i min matchanalys. Jag kanske tillmäter en spelare för stor fördel av att vara på sitt bästa underlag, eller nackdel av att vara på ett av sina sämre. Jag kan ha fel i att en bra returnerare slår en stark servare eller tvärt om. Sånt händer och är inte mycket att gnälla över. Oftast är dessa matcher dessutom lite tätare i odds.

Den näst vanligaste är enligt mig att en spelare utgår med skada, eller hämmas av en skada som tipparen inte har möjlighet att känna till. Sånt händer också, inte mycket att gnälla över det heller. Däremot kan man som tippare vara försiktig om man ser att en spelare har utgått skadad för en vecka sedan, eller under lång tid har en och samma skada som återkommer gång på gång. Då är det säkrast att passa.

Den tredje anledningen är det som brukar kallas för att tanka. Att spelaren helt enkelt inte orkar, bryr sig eller är intresserad av att göra sitt bästa utan är ganska ok med att checka ut tidigt. Ibland finns det goda skäl som man som tippare kan dra nytta av. Vanligast är det just före ett stort mästerskap som en GS eller en M1000. Har man spelat fyra veckor på raken och gått ganska långt vill man kanske ha lite vila innan man går in i en tvåveckors Grand Slam. Ibland så finns det helt enkelt ingen förklaring som är logisk för en utomstående. Det innebär ju inte att det inte finns en anledning. Mamma fyller kanske år, eller så har man bråkat med flickvännen och har därför inte fokus på tennis just då. Vad vet jag? Jag blir hur som helt förbannad när jag ser en professionell idrottsman gå ut på banan och inte göra sitt bästa. Inte bara för mina pengars skull utan för publiken som betalar för att se en bra match, för att spelaren cashar in prispengar eller startpengar och inte gör jobbet som förväntas.

Att helt undvika dessa är svårt. Jag för bok inte bara över alla mina spel utan också över vilka spelare jag satsar mina pengar på. Då ser jag vilka spelare jag oftast vinner på och de som oftare innebär förluster. De jag statistiskt har haft mest lycka med är Ferrer och Roddick där jag vunnit 100 respektive 95% av mina spel. Dessa killar är också kända som extrema fighters som aldrig ger upp. Jag har även haft lycka med Hewitt, trots att hans form är klart sviktande. Även han är en kämpe med never say die attityd. Det finns också ett uttryck som heter "Yanks don't tank", som vill säga att amerikanare är ärliga och tycker att sport är sport och att vinna är allt. Det brukar också vara lyckat att gå med amerikanare när de spelar på hemmaplan.

Blake - Tomic - Harrison

Tre spel i första rundan så här långt i Winston-Salem. Kvalet spelas klart just nu så det kanske blir påfyllning i morgon.

Blake har som jag skrivit tidigare ryckt upp sig och gjort en seriös comeback från skador. Mikhail Kukushkin har ingen vidare form för tillfället, lite svårt med humöret dessutom. I de senaste matcherna han spelat har första serven landat mindre än hälften av gångerna. Det duger inte mot Blake. Amerikanen är stabil på hemmaplan, har torskat mot Isner, del Potro, Isner igen och mot Federer. Det får man helt enkelt acceptera. Han har helt enkelt vunnit det han ska vinna och förlorat där han rimligen borde göra det.

Tomic slot ut Andreev ur Wimbledon i fem tuffa set. Då var han rankad 150+. Nu är det dags igen men den unge Australiern är nu uppe på runt 60 på världsrankingen medan Andreev harvar strax under hundra. Ryssen har haft ett ganska bedrövligt år och jag ger Tomic goda chanser att förlänga Andreevs plågor ett tag till. Tomic är lurig, bollsäker, spelar varierat och mycket moget trots sin unga ålder. Han kan frustrera Andreev och tvinga honom till misstag.

Harrison, amerikansk tennis framtidshopp möter Victor Hanescu i sin öppningsmatch. Rumänen ser trött ut, gör sig bäst på grus och har egentligen inget i sitt spel som kan hota Harrison. Amerikanen har bättre serve, hårdare grundslag och mer variation i sitt spel. Mer energi och större motivation dessutom. Hanescus enda chans är att hålla bollen i spel länge, vilket han som gruslirare kan göra. Misstänker dock att Harrison kommer att blåsa en del vinnare förbi honom innan duellerna hinner så långt.

Riba

Semifinalerna i Cincinnati känns inte så spelbara. Är lite irriterad på mig själv att jag inte tog Fish och Berdych mot Nadal och Federer igår. Hade det på känn att det låg skrällar i luften men det är ju lätt att komma dragandes med i efterhand.

Därför har jag idag kollat in challenger-touren i San Sebastian. Pere Riba går upp i semi mot italienaren Vagnossi. Den senare gör det helt ok på den här nivån men Riba vinner regelbundet matcher även på ATP-touren och är klassen bättre. På hemmaplan är det ett givet spel. Återkommer till det här med serven. Riba har vunnit minst 65% av sina servebollar och i en del matcher betydligt bättre än så. Det gör det svårt att bryta. Vagnossi å sin sida har släppt nästan 40% mot motstånd sämre än Riba vilket leder till break, förlorade set och matcher. Rent generellt bedömer jag att 32% är nivån du behöver vinna för att bryta. Självklart kan man bryta om man bara vinner fyra returbollar på ett helt set men som ett medelvärde funkar 32%. Upp mot 38-40% blir du bruten två gånger per set och tappar du 50% av dina servebollar kan du också räkna med att bli bruten vartannat gem, eller minst tre gånger per set. Nu händer ju det ganska sällan men det förekommer. Fish - Wawrinka förra veckan i andra set delade på åtta break på väg mot ett TB och detta på en snabb HC.

Nåväl. Analysen här säger att Riba blir bruten mellan 0 och 1 gång per set medan Vagnossi i snitt kommer att tappa 1-2 servegem. Det ger Riba mycket goda chanser att avgå med segern. 1.32 på Betsson är helt ok för mig.

Money will always be paper, gold will always be gold.

Guldpriset ja, denna säkra hamn när det blåser på finansmarknaderna börjar i mitt tycke allt mer likna en bubbla. Priset har tredubblats sedan millennieskiftet men metallen som sådan är fortfarande lika oduglig. Du kan inte använda den i industriproduktion, du kan inte äta den och den är ingen energikälla. Den kan inte på något sätt skapa något mervärde. Guld är och förblir en klump metall som folk har fått för sig är ett säkert betalningsmedel. Dock bara så länge priset på guld går upp, sen sitter du där med en klump metall du köpte för 1800 dollar per uns, och som du inte kan använda till någonting.

Så varför sitter jag här och raljerar över guldet? Därför att jag inte förstår (kan naturligtvis handla om att jag är korkad eller möjligen bara obildad) hur man kan vräka ut aktier i bra bolag som gör bra vinst för att köpa en oduglig metall. Mitt resonemang bygger naturligtvis på en sak, nämligen att världens totala ekonomi inte kommer att kollapsa och även om den gör det så är guld fortfarande en oduglig metall. Världen, dess människor och deras behov av energi, mat och varor har inte försvunnit och kommer inte att försvinna för att det finns stora budgetunderskott här och var. Så om du är en logiskt resonerande placerare som vill ha långsiktig avkastning på ditt kapital vad väljer du då? Som jag har förstått det är alternativen fyra.
1a. Du köper statspapper antingen till usel ränta av finansiellt stabila stater 1b. eller till hög ränta av stater som är skuldsatta upp över öronen och löper stor risk att defaulta.

2. Du stoppar dem i madrassen eller på bankbok till usel ränta och låter inflationen år för år äta upp deras köpkraft.
3. Du köper aktier i välskötta företag som gjort, gör och kommer att göra vinst eftersom de tillverkar produkter som världens 6 miljarder människor behövt, behöver och kommer att behöva. Som vi konstaterade tidigare i inlägget så jag ju varken människorna eller deras behov av varor, mat och energi försvunnit.
4. Du köper en oduglig metall till bubbelpris.
 
Så kära elever. Rangordna nu själv vilket alternativ som verkar smartast på lite längre sikt. Bonuspoäng för den som känner igen citatet i rubriken och från vilken film det kommer.

Lärarens facit är 3, 1a, 2, 1b, 4

Almagro

Tre av fyra igår. Bom på Lopez som efter en dålig match inte förtjänar att tas med på vita listan igen. 61-64 mot Kohlschreiber är inte ok. Spelet på Stepanek satt 63 76, Almagro vann 63 57 76 mot Karlovic och Simon slog Tipsarevic 67 62 63.

Jag får för mig att oddsen är helt fel på Almagro mot Berdych. Spanjoren har gjort det riktigt bra på HC medan Berdych varit stabil i att avfärda lite lägre rankade spelare men inte riktigt gjort intryck på de allra bästa. Almagro är spelbar till 2.54 då jag anser att matchen är minst 50-50. 2,54 är ett rejält överodds om min bedömning är rätt. Min misstanke är att spelbolagen sätter låga odds på Berdych då folk vet att han är stabil och gillar HC och att de som känner till Almagro inte litar på hans form utanför det röda. Det är värt ett spel med halv insats helt klart.

Annars är det många luriga matcher. Kohlschreiber kan slå Monfils som såg halt och lytt ut mot Dodig, men det var kroaten som gav upp i tredje. 1.12 på Federer känns inte ok. Bogomolov slog ut Tsonga i förra rundan och nu väntar Murray som åkte på en tidig torsk i Montreal mot Anderson. Sist de möttes på amerikansk hard court i Miami i mars vann Bog i raka. Fish mot Gasquet är också lurigt. Fish har vunnit väldigt mycket matcher och någon gång borde han bli trött. Han har också en hälskada som besvärade i Montreal och Washington. Är Fish inte 100 är Gasquet bra nog att dra fördel. Nadal mot Verdasco till 1.15, mm... kanske om banorna hade varit lite långsammare här i Cincinnati. Man skojar inte bort 12-0 inbördes men Nadal förlorade mot Ivan Dodig i Montreal. Formen verkar inte superstabil.

Med allt detta utrett återstår alltså att Almagro slår Berdych.

Simon - Almagro - Stepanek

Båda spelen satt igår. Benneteau slog Garcia-Lopez 63 10ret och Berdych slog Monaco 76 60.

Gilles Simon slog ut Jürgen Melzer i tre set och blev bara bruten en gång trots att han servade 44% första servar. Det tyder på att baslinjespelet är stensäkert. Med vinst på 67% av andra servarna befästs den teorin. Motståndaren Janko Tipsarevic gick till semi i Montreal förra veckan men måste rimligen börja bli sliten efter att ha spelat mycket matcher. Det är inte lovande att han behövde 2½ timmar till att avfärda Edouard Roger Vasselin i tredje set tiebreak. Vasselin håller inte alls samma klass om landsmannen Gilles Simon. Simon kan bolla från baslinjen hur länge som helst. Det blir jobbigt för Tipsarevic som antagligen kommer att behöva trycka av lite tidigare och då kommer misstagen.

Almagro har gjort det riktigt bra på HC den här sommaren. Vanligtvis är han gruskung. I den här matchen mot Karlovic kommer kroaten vara helt utlämnad till sin monsterserve. Från baslinjen har han inget att hämta mot Almagro och han rör sig inte bra nog för att rycka på nät. Han kommer att försöka men Almagro kan passera med både forehand och backhand. Någon gång under ett set kommer Karlovic att få slänga in en andra serve för mycket och då blir han straffad skoningslöst. I förra veckans förlustmatch mot Berdych vann han pinsamma 22% av sina andra servar. Det kan bli något liknande här.

Stepanek har verkligen hittat formen. Tre set mot Isner igår och nu väntar Golubev som slog ut en allt mer hopplös Wawrinka i tre set. Över de senaste två veckorna är Schweizaren 1-12 i avgörande set 06 mot Fish, 16 mot Golubev. Stepanek vinner den här både på form och klass. Kazaken Golubev är 4-6 på sina tio senaste matcher, men då åkte han hem till Kazakstan och vann tre av dem i en challenger där den bästa spelaren han slog var rankad 173 i världen. Mot Stepanek i storform ska det inte räcka särskilt långt.