Inköp Bakkafrost

Den färöiska laxproducenten Bakkafrost är ett av mina bästa innehav och igår passade jag på att öka mitt innehav med drygt 10% efter att laxsektorn i allmänhet gått svagt en tid.

Som jag har förstått det har det dykt upp sjukdom i en del laxbesättningar i Norge vilket kommer att leda till kostnader för de producenterna. Bakkafrost har som sagt sin produktion på Färöarna och är inte drabbade av det aktuella utbrottet. Det verkar som att marknaden säljer lax, helt enkelt, utan att titta på bolagsspecifika faktorer. Bra läge att fiska upp lite fler aktier till en lite rimligare peng.

Estimaten (EFN) säger att omsättningen ska växa 12%, vinsten med drygt 30 och utdelningen ska bli över 4% för 2017. PE blir strax under 12 om prognoserna håller. Hur jag än vänder och vrider på det så ser det mycket attraktivt ut. Risken är naturligtvis att dessa sjukdomar även letar sig ut till Färöarna, men så här långt har man klarat sig. När oron lagt sig borde aktien absolut kunna leta sig upp mot 360 nok igen.

Mitt köp gjordes på 326 nok och jag är en av endast 262 avanzianer som äger aktien.

Nolato, dyrt eller kvalitet kostar?

Nolato har varit en av mina allra bästa investeringar och också ett av de bolag jag ägt allra längst. Jag köpte mina första aktier i bolaget 2011 och har sedan dess fått en kursutveckling på drygt 300% plus utdelningar. I december valde jag dock att sälja då jag tyckte att aktien började se lite väl högt värderad ut. Det här inlägget ska försöka reda ut om beslutet var rätt, eller om det helt enkelt är så att kvalitet kostar.

Nolato hade ett fantastiskt 2015 med en vinst på nästan 16:- per aktie. Framförallt var det Telecombenet som levererade otroligt starkt och stod för 46% av ebita. Detta är också det mest volatila benet i bolagets verksamhet och att rekordresultatet från 2015 skulle upprepas var det nog ingen som trodde, varken inom eller utanför bolaget.

De båda andra segmenten, Medical och Industrial är mindre cykliska, speciellt Medical har en relativt stabil verksamhet som ska kunna leverera även i sämre konjunktur. Livsscykeln på produkterna är långa och man har kontrakt med företag som Roche, Sanofi, Novi Nordisk mfl (2015) vilket borgar för god stabilitet. Industrial är en underleverantör till industrin och levererar polymera produkter och produktsystem till bland annat fordonsindustrin, förpackningsindustrin och skogsindustrin. Här finns naturligtvis ett mått av cyklikalitet och nu har det blivit dags att titta på hur de olika benen står sig över tid.

Nolato är föredömliga i sina årsredovisningar som tydligt år efter år redovisar de olika segmentens resultat vilket underlättar jämförelser.

Medical ebita            Telecom ebita                Industrial ebita
Q316 157m               90m                                98m
2015 191m                272m                             132m
2014 176m                199m                             118m
2013 165m                166m                             119m
2012 133m                96m                               105m
2011 110m                11m                               102m

Koncernen efter skatt

2015 430
2014 364
2013 314
2012 202
2011 132

Precis som väntat är det Medical som står för ökad intjäning medan vi ser ett väldigt stort tapp i Telecom. Industrial tuffar på utan större drama och bör kunna matcha föregående års resultat. Vad som blir tydligt är att cyklikaliteten i bolaget rimligen minskar när Medical står för en allt större del av vinsten. Frågan blir nu hur man ska värdera dessa tre ganska olika verksamheter. EFNs prognoser menar att vpa 2016 ska bli 12.50 för att sedan öka till 14.20 innevarande år.

En fulvärdering av siffrorna skulle ge 210m i Medical, 120m i Telecom och 130m i Industrial. Inalles 470 miljoner på helåret '16 före skatt eller ca 350 efter skatt motsvarande 13,3 per aktie. Det är lite högre än estimaten och skulle ge ett PE på dryga 19.

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. '17 ser ut att bli bättre än '16, frågan är väl hur mycket bättre. Man har gjort några intressanta förvärv som bör kunna bidra med intjäning. Treff som var ett stort förvärv rapporterades tjäna ca 50 miljoner så man kan väl leka med tanken på att 5% organisk tillväxt ger ca 500 miljoner och addera dessa 50 och komma up i 550 miljoner för före skatt, gissningsvis då drygt 410 millar efter skatt. Det ger 15.8 per aktie eller PE 16.7 för året.

Så hur mycket vill man betala för ett bolag som Nolato? Nästan PE 17 ter sig dyrt, eventuellt 15, men helst inte mer än 14. Det skulle i så fall ge en motiverad köpkurs på mellan 220 och 235, en ganska bra bit ned från de dryga 260 där aktien handlas idag. Siktar man på en yield kring 4,5% hamnar man i nedre delen av mitt köpspann.

I och med detta får jag konstatera att försäljningen var motiverad värderingsmässigt. Aktien är 15-20% övervärderad enligt mina beräkningar. Det är i sig ingen katastrof, speciellt inte om man sitter med en orealiserad vinst på 300%. Jag behåller Nolato på min bevakningslista och är beredd att kliva in igen med en liten post kring 230 kronor med möjlighet att öka ner mot 220 och där under.

Analys Baltic Horizon

Baltic Horizon är en fond med fast antal andelar som investerar i kommerisella fastigheter i de baltiska huvudstäderna. Fonden äger och förvaltar fastigheterna som hyrs ut till lokala och internationella företag. Portföljen består av köpcentrum, banklokaler, dagligvaruhandel, biografer med mera på relativt centrala lägen. Belåningsgraden ska vara ganska konservativ på cirka 50%.

Caset som presenteras är att de baltiska länderna har återhämtat sig snabbt efter en mycket tuff kris och att man har tagit tag i de tuffa åtgärder man var tvungna att göra. Vilket exempelvis Grekland inte har gjort. Detta har skapat förutsättningar för ökat välstånd på längre sikt i baltikum. Något som på sikt också kommer att avspegla sig i högre värderingar på fastigheter och stigande hyresintäkter i bra lägen. Man räknar med att de baltiska ländernas ekonomier växer snabbare än övriga Europa fram tills dess att skillnaderna mot västeuropa har försvunnit. De ska med andra ord växa ikapp och då finns det en stark uppvärderingspotential i fondens innehav. Enligt förvaltarna är värderingarna på fastigheter attraktiva i Tallin, Riga och Vilnius jämfört med motsvarande lägen i exempelvis svenska storstäder.

Jag har inga problem med denna verklighetsbeskrivning. De baltiska länderna bör ha goda förutsättningar att lyckas med sin ekonomiska utveckling. Man lärde sig något under krisen och har en välutbildad befolkning som vill uppnå högre levnadsstandard. Jag ser att det finns goda möjligheter för detta att lyckas. En fördel som denna fond har jämfört med liknande investeringar är att man som ägare både får del av värdetillväxt och en hög utdelning. Väljer man fastighetsbolag i Sverige är det normala att man i bästa fall får värdetillväxt i stamaktien på redan väldigt höga fastighetsvärderingar som handlas nära substans eller ibland med premie. Alternativet är att man väljer en preferensaktie som har en hög utdelning, men där man aldrig kommer att få mer än det fasta belopp som är bestämt. Som jag ser det erbjuder Baltic Horizon det bästa av båda.

Det som är en möjlighet är förstås naturligtvis också en risk. I och med att det inte finns några stamägare som tar smällen före preffägarna så är utdelningssäkerheten rimligtvis större på en svensk preff än i den här fonden. Sjunkande fastighetspriser, lägre hyror eller vakanser i beståndet kommer att slå direkt mot fondens intjäning och därmed utdelningsförmåga. Jag ser att det är svårt att bedöma hur stor risken är och det varierar nog också en del i fondens bestånd. När jag skriver äger man åtta fastigheter så det är en koncentrerad och därmed sårbar portfölj. Planen är att köpa fler fastigheter för de pengar som togs in i emissionen i samband med noteringen i Stockholm. Gör förvaltarna ett bra jobb med affärerna är detta något som bör sänka risken i fonden.

40% av beståndet finns i Tallin. 40% i Vilnius och 20% i Riga. Fördelningen är 50% handel, 40% kontor och 10% nöjeslokaler. Kunder är bland annat svenska banker och säkerhetskoncernen G4S som hyr sitt huvudkontor av Baltic Horizon, men det finns också gallerior och shoppingcenter med många olika mindre hyresgäster. 

Så vad är min åsikt? Jag tecknade mig i IPO och så här i efterhand var det naturligtvis dumt eftersom den backat från sin intoduktionskurs. Den har handlats kring nav på Tallinbörsen en tid och ligger på några procents rabatt i Stockholm. Borde jag räknat ut detta? Ja jag kan kanske tycka att jag borde tittat mer på värderingen, alternativt så missbedömde jag vad marknaden var villig att betala för möjligheten till värdestegring och hög utdelning. Jag borde förstås jämfört med ett motsvarande svenskt papper, en preff med fokus på handelsfastigheter. Agora vore en lämplig jämförelse. Deras fastigheter ligger visserligen på sämre läge, men borde ändå ge en vink om vad marknaden är beredd att betala för exponering mot handelsfastigheter. Där ligger yielden strax under 8% och då var det kanske lite ambitiöst att köpa en baltisk fastighetsportfölj på strax över 7%.

Detta var en liten miss, men det förändrar inte min långsiktiga syn på att det är är en intressant investering. Jag har ökat mitt innehav med cirka 20% och därmed snittat ner mig en aning. Förutsatt att inget förändras till det sämre i fonden vill jag ligga kvar. Jag kan också tänka mig att öka
 med ytterligare 20-25%.

Vad tycker du?

Första kortningen

Min första insats i tradingportföljen blev att korta JM. Aktien har gått starkt en period och sedan början av december har detta skett utan att momentumindikatorn RSI hängt med upp. Det ska signalera att ett trendskifte är på gång. Grafen visar att aktien gått upp 15:- sedan i början av december medan RSI fallit från överköpt under samma period. Det är ett svaghetstecken. Provar som sagt att korta JM med 1/4 av tradingkontot.

Tillbaka

Efter ganska exakt ett års uppehåll har jag valt att återuppta bloggandet. Det är knappast en återkomst så efterlängtad som Lundaluppens, men jag noterade till min förvåning när jag för första gången på mycket länge loggade in på bloggen att det faktiskt förekommit viss trafik här. Det gav den sista motivation jag behövde för att ta tag i skrivandet igen.

När jag lade ner kände jag att det inte fanns något för mig att bidra med och att jag inte heller hade tid att lägga på bloggandet. Det var väl också delvis en identitetskris kring vad bloggen skulle vara. Nu är jag med på det klara med detta. På bloggen kommer jag att lägga upp de analyser jag gör av bolag inför tänkbara investeringbeslut. Jag hoppas att detta kan roa och inspirera och välkomnar kommentarer och diskussion.

Under året som gått har jag läst många bloggar, kommenterat, diskuterat och fått idéer och inspiration som lett mig till bolag jag annars aldrig hade hittat. Jag vill tro att det gjort mig till en bättre investerare och att det har diversifierat min portfölj.

Målsättningen ska vara att ha lägre risk än marknaden som helhet. Jag vill inte sätta etiketter på mig själv som tex värdeinvesterare för jag har inte de teoretiska kunskaper som krävs för att göra en verklig värdeanalys. Jag vill köpa bra bolag, till rätt pris och undvika risk så gått det nu går på aktiemarknaden. Under de år jag har varit på aktiemarknaden har strategin fungerat ganska bra, mätt som att i allmänna nedgångar har min portfölj stått emot bättre än index, med baksidan att när börsen gått starkt en längre tid orkar mina bolag inte med hela vägen upp. Det är ok, min depå är i värsta fall en pensionsförsäkring, i bästa fall en möjlighet att sluta arbeta innan pensionsåldern. Med den tidshorisonten ser jag sakta men säkert som en bättre strategi än att hitta den senaste raketen.

Enda undantaget från denna strategi är att jag vid årsskiftet, frustrerad över den högt värderade börsen, öppnade en separat ISK dit jag förde över mina återstående likvider (9000:-) för att experimentera med lite daytrading och även ta möjligheten att gå kort aktier via olika certifikat. Givetvis också att gå lång aktier som ser undervärderade ut, men som jag inte vill äga långsiktigt exempelvis för att de inte delar ut pengar, eller för att de är för cykliska för min smak. Inga mer pengar ska föras över till detta kontot. Detta är "lekpengarna" och motsvarar cirka ett kvartals insättningar i min depå.