lördag 10 mars 2012

Indian Wells lördag

Amerikansk dubbelkupong med Fish/Isner till 1,35. Seppi och Gil ska knappast hota amerikanarna  på HC hemma i USA.

Jag gillar egentligen inte att betta på Wawrinka men har otroligt svårt att se hur Ginepri ska kunna utgöra ett allvarligt hot. Dock vet man aldrig helt 100 med Wawrinka, men det får vara värt risken. Chansen att han vinner bedömer jag som större än de 76% som oddset 1,31 ger sken av. Wawrinka bör vinna minst fyra av fem alltså odds 1,25. Han borde antagligen vinna 5/6 mot Ginepri som helt enkelt inte håller särskilt hög klass längre, även om han en gång i tidernas begynnelse (2006) var rankad 15 i världen så har han inte visat sådana kvaliteter på länge.

torsdag 8 mars 2012

Framtidsbranscher?

Egentligen har jag ingen särskild tro på vissa branscher framför andra. När jag köper aktier utgår jag i stort sett från bolagets kvaliteter och där ingår att jag tror att det finns en långsiktig marknad för företagets produkter. Jag är också intresserad av värdering, kassaflöde och utdelning. Om man ska kategorisera sättet jag tar mig an mina investeringar är jag defensiv och fundamental i min analys men köper gärna tekniskt, dvs när bolaget jag intresserar mig för går att få till ett pris jag anser attraktivt. Oftast är det nära ett stöd eller efter ett omotiverat ras. Mina första affärer var inte superlyckade eftersom jag köpte bra bolag till fel pris. När sen kurserna började backa var min fallhöjd väldigt stor på grund av att jag köpt i slutet av en lång uppgång i tron på att om det gick upp igår måste det väl gå upp i morgon också. Sedan dess har jag blivit mycket försiktigare och också gjort bättre affärer.

Jag vet att jag inte kommer att bli rik på min lärarlön och troligen inte på mina aktier heller. Åtminstone inte rik i den bemärkelsen att pengar kommer att upphöra att vara något att reflektera över. Målet med mina investeringar är att få en regelbunden, växande summa i utdelningar varje år som ger en extra inkomst i år, nästa år men framförallt om tio, tjugo eller fyrtio år när jag är pensionär och lönen byts ut mot vad vi åttiotalister nu kommer att få när vi blir gamla. Att låsa upp mina pengar i en pensionsförsäkring känns inte aktuellt så detta är ett lite friare val där jag är min egen förvaltare.

Med denna bakgrund är direktavkastning och intjäningsstabilitet viktiga investeringskriterier för mig. Kursvinster i all ära, men jag tar hellre regelbundna och växande utdelningar som jag själv kan investera om i det som är prisvärt för tillfället, alternativt använda till konsumtion. I huvudsak är dock målet att utdelningarna ska återinvesteras och därmed i sin tur generera nya utdelningar. Ränta på ränta är inte så dumt om man har tid att vänta.

Min portfölj består således i dagsläget av åtta aktier.
* Axfood ger en utdelning på cirka 5% och bedriver en mycket stabil och konjunkturokänslig verksamhet. Aktien brukar stå emot bra när det är oroligt och risken att förlora pengar är således liten. Speciellt som jag kom in rätt vid cirka 210:
* Betsson ger en direktavkastning på 6% och har dessutom en betydande kurspotential. Det finns också en del politiska risker men jag bedömer att det finns goda möjligheter för en långsiktigt ökande intjäningsförmåga och därmed också växande utdelningar.
* H&M bör finnas i varje långsiktig investerares portfölj. Stabil verksamhet med bra marginaler. Direktavkastning om cirka 5%. Värderingen är hög men tillväxten i butiker ligger på nästan 10% per år och många stora marknader är mycket lågt penetrerade. USA, Sydamerika, Kina t ex.
* Kinnevik har en hel del intressanta innehav och en ganska skaplig direktavkastning och ganska liten nersida på grund av substansrabatten.
* Nolato har två stabila verksamhetsområden där man tillverkar plast för industri och läkemedelsindustri. Som krydda finns även en telekomdivision som när tiderna är rätta bidrar med en betydande uppsida. Direktavkastning på 7% och är köpvärt även om telekom bara levererar nollresultat.
* Skanska är en stor byggaktör i hela världen som tar sig an stora projekt. Stabil intjäning och ger 6% i direktavkastning på mitt gav.
* SCA är Sveriges största privata skogsägare och aktien är egentligen köpvärd bara av den anledningen. Man har fokuserat om till att bli mer ett renodlat konsumentföretag som producerar mjukpapper, blöjor och bindor. Varor som går bra oavsett marknadsläge. Mitt gav ger en utdelning nära 5% och är under bolagets egna kapital. Nersidan är således begränsad medan uppsidan är på lite längre sikt betydande.
* Vitrolife kan väl anses vara lite av ett svart får då det inte är ett stabilt utdelningsbolag. Det var en av de första aktierna jag köpte och jag trivs med att ha den i portföljen. Det är spännande saker på gång med stora lanseringar i Nordamerika och Asien. Direktavkastningen på 1.5% är ju inget att skriva hem om, men om lanseringarna blir lyckade finns stor kurspotential och mycket intäkter att hämta.

På önskelistan ligger verkstad och jag har framförallt tittat på Scania. Kursen är dock för hög för att det ska vara intressant att köpa nu. Jag har också fastigheter på önskelistan då jag tror att det finns mer att hämta där när de ekonomiska kriserna är avklarade. Det kan ta några år men jag har inte bråttom. Castellum och Sagax pref är intressanta val enligt mig. Det förra bolaget har en mycket solid utdelnings- och tillväxtstrategi till låg risk men kursen är lite för hög. Sagax är en större risk, men pref aktien ger förtur till utdelning och i det fall bolaget går omkull ger den även förtur till det som blir över. Vilket ju lär vara en del eftersom fastigheterna inte helt plötsligt blir värdelösa. Kurspotentialen är ytterst begränsad, nersidan likaså och direktavkastningen hamnar nära 7.5%. Lite som en obligation med toppränta även om risken naturligtvis är något högre. Jag hoppas att kursen sjunker någon krona så köper jag.

Reflektioner

Jag satt och granskade matcherna från R1 i Indian Wells utan att hitta något jag blev riktigt sugen på. Topp 32 i världen har bye i första rundan. De som spelar är alltså 33-96 i världen med vissa undantag för WC och Q spelare eftersom världens 100 bästa spelare förväntas ställa upp i M1000 turneringar och rankingsystemet är utformat så att det är lönsamt för spelarna att göra så. Jag drog mig till minnes ett bra inlägg av P.C där en av punkterna var att det kanske är så att det ibland är bäst att vara ödmjuk och acceptera att ibland så kan man helt enkelt inte avgöra på förhand vem som kommer att vinna, av olika anledningar. Spelarna som ligger 33-96 är ju rankingmässigt ganska lika och kan förväntas vara ungefär lika starka. Utanför topp tio eller femton finns det ett enormt djup i herrtennisen med många väldigt duktiga spelare som kan vinna matcher.

Lottningen har fallit så att jag faktisk inte hittar en enda match som jag känner mig säker nog på. Antingen är det två mycket jämna spelare med likartade spelstilar. Eller så är det en grusspecialist som inte borde ha något att hämta här, men som matchas mot en spelare som är bättre på HC men som är formsvag. Eller så är det något annat.

En liten reflektion jag gjort är att jag i början av året varit slarvig och spelat på för många matcher. Under hela förra året spelade jag 278 matcher och på årets första 2 månader är jag uppe i 109, vilket ju gör 654 matcher på årstakt om det håller i sig i samma tempo. Så många säkra matcher finns det inte på ett år. Min ROI är visserligen något bättre i år än förra året, till viss del beroende på att jag sätter högre insatser på "riktigt säkra" matcher och lite lägre på sådana som jag anser säkra men där de inblandade är något sämre rankade. Vinstprocenten förra året stannade på 74% medan jag inlett detta året på 73% dock efter en ganska stark uppryckning sedan jag lugnat mig de senaste två veckorna. I mars ligger jag på 89% träffsäkerhet.

Avvaktar helt enkelt och ser vad som sker i R1 och återkommer när de tunga namnen går in i turneringen till helgen.

onsdag 7 mars 2012

Astra

Jag lägger säljorder på mitt lilla innehav av AstraZeneca på 300 :-. Intjäningen är visserligen fortsatt god, utdelningen likaså, den defensiva profilen passar en tråkmåns som mig men jag känner mig ändå inte nöjd på lite längre sikt. Kursen har backat både om man tittar fem och tio år tillbaka. Patent går ut, konkurrensen från generika hårdnar, stater gör prisinterventioner och det har varit svårt att få fram nya storsäljare. Lösningen på allt detta från bolagets sida verkar vara att spara och pressa kostnaderna för att hålla lönsamheten uppe när försäljningen sviker och det fungerar väl, ett tag. Nuvarande VDs största bidrag till koncernen verkar just vara rationaliseringar, som han belönats med svindlande 250 miljoner kronor för, under sex år.

Man har alltså inte fått fram nya läkemedel som kan ersätta utgående patent i den utsträckning som skulle krävas utan dopat sin lönsamhet genom att dra ner och säga upp folk och sin aktiekurs genom återköp. Problemen med svikande försäljning, patentutgångar, prispress med mera kvarstår. Jag som (ex)aktieägare skulle känna mig betydligt tryggare om forskare i detta sammanhang fick jobba kvar och ta fram nya preparat, för att säkra bolagets långsiktiga konkurrenskraft. Om man istället använde en del av VDs provocerande ersättning och pengarna som gått till aktieåterköp till R&D borde företaget stå bättre rustat även bortom nästa kvartalsrapport.

Jag gör en liten förlust på några hundra kronor på försäljningen. Jag har en idé om var jag vill placera de pengar jag får ut av försäljningen, men kursen på den aktien är fortsatt lite för hög. I det sammanhanget är ju gårdagens börsras på -3.5% ett steg i rätt riktning för oss som vill köpa på oss lite mer aktier till reapris inför utdelningssäsongen.

tisdag 6 mars 2012

Indian Wells Q1

Många luriga matcher mellan spelare som antingen är formsvaga, på fel underlag eller helt enkelt inte är riktigt konsekventa nog i sina prestationer för att man ska vilja satsa riktiga pengar på dem. Jag fastnade dock ändå till slut för Amer Delic - Julio Silva. Delic har inlett säsongen väl och har egentligen inga förluster som inte är befogade så att säga. Att han helt enkelt varit matchad mot en överlägsen motståndare och därför förlorat. Det är helt ok. Silva är en något till åren kommen brasilianare som likt många sydamerikaner trivs bättre på det röda. Han spelar lite HC matcher då och då med blandad framgång men det som framgick tydligt när jag tittade på statistiken var att han sällan vinner mer än 65% på sina första servar, även på HC. Det är oroväckande då det leder till att han utsätter sig själv för många breakbollar. Min tumregel är som gamla läsare känner till att man bör vinna 68% av sina servebollar totalt för att undvika att bli bruten genom en match. Sen kan naturligtvis olyckor hända men har man svårt att nå dit ens på sin första serve är det inte bra. Delic har ett ganska tungt spel och har oftast hållit ganska hyggliga siffror även i matcher han förlorat mot bättre motstånd. På de tämligen snabba banorna ute i öknen bör tungt spel löna sig betydligt bättre än baslinjenötande. 1.42 på Delic.

söndag 4 mars 2012

Jag har haft tillfälle att gå igenom rankinglistorna och kollat mig för kring vilka gubbar jag tror det kan vara värt att hålla ögonen på i framtiden. Spelare som är bättre, eller har potential att bli bättre än den ranking de för närvarande har. Som spelare är det givetvis intressant att förekomma och kunna hitta talangfulla spelare till bra odds innan alla har fattat att det här är en duktig kille och oddsen blir därefter. Det kan också vara intressant på andra hållet, att undvika förluster om man backar någon hygglig men mera etablerad och namnkunnig kille mot en mindre känd spelare som är på stark uppgång. 

Tysken Stebe slog väl egentligen igenom vid ch-tour finalerna i Brasilien i november. Gör sällan dåliga insatser och verkar ha ett huvud som klarar av pressade situationer. Alltför många talangfulla spelare når inte sin fulla potential antingen för att de blir tighta när det blir avgörande situationer, för att de tappar i koncentration eller för att de inte alltid har rätt inställning på banan. Jag har inte sett några sådana oroande tendenser hos denne unge man som spelar säkert och slår bort väldigt lite. Skulle behöva tuffa till serven lite möjligen.

Lukas Lacko är en annan spelare som jag har fått uppfattningen ofta förbises. Han har en bra serve och tunga grundslag framförallt på forehand. Rör sig inte dåligt alls heller. Folk verkar börja få upp ögonen lite för att det här är en bra kille då oddsen kan vara lite sådär. Visade bra karaktär mot Bubka härom veckan efter att ha förlorat första set stort och vann efter ett ohyggligt långt tiebreak i tredje. Nerverna funkar tydligen.

Jag har tidigare talat mig varm för kanadensaren Pospisil och har inte ändrat uppfattning även om det gått lite tyngre på sistone. Han har mycket spel i sig med en tung serve, smart spel, finess och även här ett mycket bra psyke som tåler press.

Zopp tror jag också på som en framtidsman. Har tyvärr inte sett honom spela särskilt mycket men han hade lite röj på challengertouren i januari och början av februari innan det blev skada. Återstår väl att se hur han håller mot mera kvalificerat motstånd, men det är klart en kille som kan lira tennis och som är relativt okänd.

Ryssen Donskoy tog titel för två veckor sedan och har även innan gjort åtminstone fläckvis riktigt starka insatser. Har inte sett honom spela mycket heller men resultaten är bra. Motståndet har väl inte varit på topp, men jag gissar att vi får se honom i lite maindraw om inte allt för lång tid och det lär ge en lite bättre fingervisning om vilka kvaliteter som verkligen finns. Jag skulle i dagsläget passa mig för att gå emot honom med annat än en stabil topp femtio kille. Och alla killar i topp femtio är sannerligen inte stabila, även om de naturligtvis är otroligt duktiga tennisspelare.

Delbonis har börjat skapa sig ett litet namn på gruset. Svårt att sia om han kommer att bli en utpräglad grusspelare och därmed begränsad i hur långt han kan nå eller om han förmår att utveckla sin talang även på andra underlag. Talang finns det dock gott om.

Blev mycket impad av Marti i matchen mot Verdasco där han gav sin mycket mera meriterade landsman något att svettas över. Smarta säkra grundslag och bra rörelsemönster. Även här återstår väl att se om det är en gruskarriär eller en karriär på alla underlag som väntar den unge spanjoren.

Det finns säkert spelare jag har missat, men det här är några av de som överraskat positivt och som jag ser särskilt stor potential i. Killar som kan vara värda att backa mot lite halvdant motstånd och som man kanske bör undvika att gå emot om motståndaren inte är av mycket högre klass. Kul att Matosevic nått sin första final, spelas om en timme. Kanske är han årets Bogomolov, en lite till åren kommen spelare (27) som helt plötsligt vinner mängder av matcher från att tidigare inte gjort särskilt mycket väsen av sig. Sånt visar bara att det gäller att ständigt vara vaken om man ska ha någon lycka i bettingbranschen. Det hade varit lätt att avfärda en kille som är 27 och aldrig varit rankad högre än 131 som ett hopplöst fall men det är alltid kul att bli positivt överraskad. Tror Anderson vinner finalen, men jag vågar inte gå emot en kille som satt igång en sån här skrällserie.

Kyoto

Ito - Lemke

Den senare ligger typ 0-12 på sina senaste matcher. Ito har fin form och spelar dessutom hemma i Japan. Lär vara taggad att gå långt den här veckan. 1,18 är väl inget särskilt roligt för en kille som är rankad utanför topp 100 (105) men jag har svårt att se Lemke finna kraften och självförtroendet som krävs för att slå en betydligt högre rankad och betydligt mera formstark japan i Japan.