Börsen verkar fått totalspel på uppåttjack. Nästan fem veckor och över 200 indexpunkter utan bakslag sedan dippen i oktober. Helt galet. Jag har faktiskt sålt av lite småposter i några bolag som ser ut att ligga på särskilt ansträngda värderingar. Jag behåller långsiktigt en position, men väljer att ta hem lite vinst. Gäller Telia, Nolato, Bilia, Skanska och Swedbank. Gjort av med mellan 20 och 40% av innehaven och har laddat upp med likvider. Affärerna gjordes igår eftermiddag.
Har tecknat och fått Klövernpreffar och de steg med några kronor första handelsdagen. Ska läsa igenom prospektet för fastighetsbolaget NP3 lite noggrannare och jag överväger att teckna. I övrigt inväntar jag någon form av generell sättning, någonstans kring 60-70 punkter bör det kunna falla efter en så här lång uppgång. Proffice tuggar på uppåt enligt planen.
Så ligger landet just nu. Over and out.
tisdag 25 november 2014
tisdag 18 november 2014
Proffice
Ja på kort sikt var det ju ganska lyckat. En liten rek från Nordea i DI att Proffice ska upp i runda slängar 50% fick kursen att kila från höga sexton till låga arton, åtta procent eller så. Planen är att se om vi når tjugo och sälja hälften, och sälja andra hälften om den når 22. Det är där jag har min riktkurs. När jag tog chansposten räknade jag med en kurspotential på 30% på ett halvår eller så. Det är också den tid jag är beredd att ge den. Har det inte hänt något Q1 nästa år är det nog dags att sälja oavsett var den står.
torsdag 13 november 2014
Liten chanspost i Proffice
När allt är för dyrt får man kika runt bland de röda siffrorna. Jag ser ingen särskild anledning till att Proffice ska ha fallit nästan 40% sedan i somras, visst är marknaden lite trög och det finns osäkerhetsfaktorer kring skatter och arbetsgivaravgifter men det är inget Profficespecifikt problem utan drabbar i så fall alla bemanningsbolag eller andra företag som anställer unga lika hårt. Det bör alltså gå att kompensera sig för detta med högre priser till kunderna eftersom det rör sig om en generell prishöjning på kostnaden för arbetskraft över hela linjen.
Normal intjäning för Proffice bör ligga kring 1.50:- aktie. I en normalt värderad börs kanske jag hade velat betala 12 eller 13 gånger pengarna och då hamnat på 18-20:- som motiverat pris. Som börsen nu är värderad får man kanske stretcha värderingen ytterligare och tänker man sig ett tak på PE 15 vilket inte är katastrof på något sätt så hamnar vi på 22.50:-. Man har som policy att dela ut 50% av vinsten. I fjol blev det bara 40% så med en tänkbar höjning till 0.75:- ger det dessutom en bit över 4% på dagens kurs.
Givet allt detta känns det rimligt att ta en liten chanspost på 175 aktier till 17.20:- med förhoppning att kunna sälja av närmre mitt tänkta kurstak på 22-23:-. Detta har jag inte tänkt mig som ett långsiktigt innehav utan en trade på en i mitt tycke undervärderad och översåld aktie. Med en kursuppgång på 5:- ger det nästan 30% i avkastning, utan utdelning. Vi vår väl se hur det går. Nersidan bör hur som helst vara ganska begränsad i och med dagens urblåsning på över 4% på en i övrigt stigande börs och på en rapport som inte var bra, men knappast en katastrof.
Normal intjäning för Proffice bör ligga kring 1.50:- aktie. I en normalt värderad börs kanske jag hade velat betala 12 eller 13 gånger pengarna och då hamnat på 18-20:- som motiverat pris. Som börsen nu är värderad får man kanske stretcha värderingen ytterligare och tänker man sig ett tak på PE 15 vilket inte är katastrof på något sätt så hamnar vi på 22.50:-. Man har som policy att dela ut 50% av vinsten. I fjol blev det bara 40% så med en tänkbar höjning till 0.75:- ger det dessutom en bit över 4% på dagens kurs.
Givet allt detta känns det rimligt att ta en liten chanspost på 175 aktier till 17.20:- med förhoppning att kunna sälja av närmre mitt tänkta kurstak på 22-23:-. Detta har jag inte tänkt mig som ett långsiktigt innehav utan en trade på en i mitt tycke undervärderad och översåld aktie. Med en kursuppgång på 5:- ger det nästan 30% i avkastning, utan utdelning. Vi vår väl se hur det går. Nersidan bör hur som helst vara ganska begränsad i och med dagens urblåsning på över 4% på en i övrigt stigande börs och på en rapport som inte var bra, men knappast en katastrof.
tisdag 4 november 2014
Att fånga fallande knivar?
Fick idag tillfälle att verkställa ett aktiebyte jag funderat över en tid. Som rubriken antyder är väl risken inte obefintlig men jag tycker nog att den potentiella rewarden överväger. Talar naturligtvis om min portföljs sorgebarn Seadrill. Det passade sig så väl att x-dagen för Akeliuspreffarna är idag och även om aktien sjönk med fem spänn precis som den ska så är det ändå trevligt att få in cash på måndag. Hur som helst gick pengarna åt till att öka med +20 Seadrill till 120 totalt. Prislappen blev 145 NOK.
Nå Seadrill har slaktats på börsen i en allmän oro över hela energisektorn som jag faktiskt finner en aning överdriven. Jag tror i varje fall inte att oljan är död riktigt än utan det här är en tillfällig nedgång i pris som beror dels på konjunkturen, dels på oljesanden, dels på revirpinkande i OPEC och dels på konflikterna kring Ryssland och Ukraina.
Så om vi tar dem en och en.
Konjunkturen är svag i Europa, svagare än tidigare i Kina men trots allt finns det en hel del tillväxt och allt fler kineser som vill köra bil och har råd att skaffa bil. USA går allt bättre. Latinamerika och Indien ser en växande medelklass som också kommer att vilja konsumera energi och bilar. Olja är, hur dåligt det än är ur miljösynpunkt en vara vi har behov av.
Oljesanden kan på sikt göra USA självförsörjande på olja. Grejen är bara den att oljesand är betydligt dyrare, enligt Seadrills IR ligger breakeven i snitt på 70$ per fat medan ultra deep water ligger på $55. Även om självförsörjning är fint så är ändå dollar dollar. Faller oljepriset ytterligare är det oljesanden som får det jobbigt först.
Opec är en priskartell för att hålla uppe oljepriset. Just nu är de inte riktigt eniga och bland annat Saudierna är beredda att försvara marknadsandelar med lägre pris, men hur länge då? Man vill naturligtvis ha bästa möjliga betalning för sin olja och kan man konkurrera bort bland annat amerikansk fracking med billig Saudisk olja är det självklart att man försöker göra det.
Ryssland och Ukraina tecknade nyligen att nytt gasavtal vilket får anses vara ett gott tecken. Att Tysklands ekonomi tar skada av sanktionerna mot Ryssland är också en indikation på att det här inte kommer att vara för evigt. Europa behöver rysk gas oavsett vad vi tycker om Putin.
Till bolaget då. Seadrill har den modernaste flottan av riggar och kan därför hålla sina rater högre och dessutom konkurrera om de tuffaste uppdragen. Man har en bra backlog, en stark huvudägare och tillgång till billig finansiering. Ett aber är den höga skuldsättningen men man ligger ännu långt över breakeven för räntor och ammorteringar. Jag är inte överdrivet orolig för bolagets framtid, möjligen att man behöver kapa utdelningen en aning men som det är nu yieldar vi över 15% och även en halvering ger en mycket bra direktavkastning.
Jag snittar alltså ner mig och förväntar mig ytterligare en dollar per aktie i början av december. Nu har ju dollarn dessutom gått upp som grädde på moset. Så får vi väl se hur det blir med den där fallande kniven. Om jag skär mig i handen eller om det ska studsa tillbaka upp nu... äntligen.
Nå Seadrill har slaktats på börsen i en allmän oro över hela energisektorn som jag faktiskt finner en aning överdriven. Jag tror i varje fall inte att oljan är död riktigt än utan det här är en tillfällig nedgång i pris som beror dels på konjunkturen, dels på oljesanden, dels på revirpinkande i OPEC och dels på konflikterna kring Ryssland och Ukraina.
Så om vi tar dem en och en.
Konjunkturen är svag i Europa, svagare än tidigare i Kina men trots allt finns det en hel del tillväxt och allt fler kineser som vill köra bil och har råd att skaffa bil. USA går allt bättre. Latinamerika och Indien ser en växande medelklass som också kommer att vilja konsumera energi och bilar. Olja är, hur dåligt det än är ur miljösynpunkt en vara vi har behov av.
Oljesanden kan på sikt göra USA självförsörjande på olja. Grejen är bara den att oljesand är betydligt dyrare, enligt Seadrills IR ligger breakeven i snitt på 70$ per fat medan ultra deep water ligger på $55. Även om självförsörjning är fint så är ändå dollar dollar. Faller oljepriset ytterligare är det oljesanden som får det jobbigt först.
Opec är en priskartell för att hålla uppe oljepriset. Just nu är de inte riktigt eniga och bland annat Saudierna är beredda att försvara marknadsandelar med lägre pris, men hur länge då? Man vill naturligtvis ha bästa möjliga betalning för sin olja och kan man konkurrera bort bland annat amerikansk fracking med billig Saudisk olja är det självklart att man försöker göra det.
Ryssland och Ukraina tecknade nyligen att nytt gasavtal vilket får anses vara ett gott tecken. Att Tysklands ekonomi tar skada av sanktionerna mot Ryssland är också en indikation på att det här inte kommer att vara för evigt. Europa behöver rysk gas oavsett vad vi tycker om Putin.
Till bolaget då. Seadrill har den modernaste flottan av riggar och kan därför hålla sina rater högre och dessutom konkurrera om de tuffaste uppdragen. Man har en bra backlog, en stark huvudägare och tillgång till billig finansiering. Ett aber är den höga skuldsättningen men man ligger ännu långt över breakeven för räntor och ammorteringar. Jag är inte överdrivet orolig för bolagets framtid, möjligen att man behöver kapa utdelningen en aning men som det är nu yieldar vi över 15% och även en halvering ger en mycket bra direktavkastning.
Jag snittar alltså ner mig och förväntar mig ytterligare en dollar per aktie i början av december. Nu har ju dollarn dessutom gått upp som grädde på moset. Så får vi väl se hur det blir med den där fallande kniven. Om jag skär mig i handen eller om det ska studsa tillbaka upp nu... äntligen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)